Aborträtt är inte paj
DEBATT Det är sorgligt när feministiska rörelser låter sig luras om transpersoners rättigheter, skriver Emelie Stark.
Alltför ofta behandlas mänskliga rättigheter som om de vore en paj. En begränsad resurs där en grupps rättigheter måste naggas i kanten för att en annan grupp ska få sin del.
Det är en falsk föreställning.
Att säkerställa en grupps jämlika rättigheter med en annan är inte att ta ifrån någon något. Tvärtom skapar jämlikhet ett starkare och mer välmående samhälle.
När kvinnor fick större utrymme på arbetsmarknaden ökade produktionen och värdet i samhället. När transpersoner fått rätt att delta i försvaret har försvarsförmågan stärkts. När personer som lever med hiv har fått rätt till vård kan de leva fullvärdiga liv.
När minoriteter får lika rättigheter och möjligheter, blomstrar vårt samhälle. Rättigheter är inte en ändlig resurs – de multipliceras när fler får del av dem.
Trots detta ser vi hur konservativa krafter försöker spela ut utsatta grupper mot varandra.
De varnar för att kvinnors rättigheter skulle vara hotade av andra gruppers frihetskamp. De vill få oss att tro att vi måste välja mellan att försvara kvinnors rättigheter och att stötta transpersoners kamp för erkännande.
Men det är en fälla, och det är sorgligt att se hur vissa feministiska rörelser låter sig luras.
Ett aktuellt exempel är diskussionen om könsneutralt språk i abortlagstiftningen. Förslag om att inkludera transmän och icke-binära i lagens formuleringar har mötts med oro, som om detta på något sätt skulle förminska kvinnors rätt till abort.
Men transmäns rätt till abort hotar inte kvinnors rättigheter – den stärker rätten till kroppslig autonomi för alla. Aborträtt är inte paj.
Samma konservativa rörelser som påstår sig försvara kvinnors rättigheter vill samtidigt kasta ut transkvinnor ur omklädningsrum.
De vill förbjuda dragqueens i kulturen och strama åt ramarna för könsidentitet. De förespråkar könsnormer som har hållit tillbaka kvinnor i århundraden.
Det borde vara en väckarklocka: Deras feminism är inte vår feminism. Den är inte progressiv, den är inte inkluderande, den är inte jämlik.
Konservativa vill begränsa friheten – inte utöka den.
Mänskliga rättigheter kostar inte. Tvärtom ger de tillbaka – i form av ett rikare, friare och starkare samhälle.
Jämlikhet handlar inte om att förlora, utan om att vinna tillsammans. Och feminismen måste förstå att den inte kan vara selektiv om den ska vara värd namnet.
Jämlikheten måste vara feministisk – och feminismen jämlik.
När någon säger att en grupps rättigheter hotar en annans, bör vi ställa oss en enkel fråga: Vem tjänar egentligen på att vi ställs mot varandra? Svaret är alltid de som vill begränsa oss alla.
Ingen är fri förrän alla är fria.
Emelie Stark är förbundsordförande för HBTQ+Socialdemokrater.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Verkligen!!!! Mycket bra❤️
Det en arbetare avstår ska en annan kunna skörda ❤️
Och solidariteten måste sträcka sig bortom bara lönepolitiken