Det påstås att Sverige är Landet Lagom, Mellanmjölkens land. En gång var det kanske sant men inte nu, särskilt inte när det gäller skolan. Sverige är på skolans område Landet Extrem Marknadsstyrning.

Sverige är det enda landet i världen som i stor skala tillåter att aktiebolag, till och med multinationella koncerner, för skattebetalarnas pengar bedriver grundskola och gymnasieskola. Och därtill tillåter att bolagen utan begränsning kan dela ut vinst till aktieägarna. Dessutom råder en näst intill fri etableringsrätt för bolagen att starta skolor.

Det yttersta syftet med ett aktiebolag är att göra vinst; det är reglerat i aktiebolagslagen att det är så. Ett sådant syfte kommer förr eller senare i konflikt med målsättningarna i skollagen och med myndighetsutövning i form av till exempel betygssättning. Efter mer än 20 år av storskaligt aktiebolagsägda skolor i Sverige har detta blivit allt tydligare.

Motståndet mot den svenska marknadsskolan är enligt opinionsundersökningar massivt bland allmänheten, och bland skolans professionella är det förmodligen ännu starkare. Såväl Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund som Skolledarna anser att skarpa åtgärder måste vidtas snarast.

Nyligen presenterade Lärarnas Riksförbund sin utredning om hur den svenska marknadsskolan kan avvecklas. Utredningen kommer fram till att lösningen inte är att förbjuda aktiebolag att äga skolor eftersom avvecklingen av dem skulle kosta stora pengar och att förbudet lätt kan kringgås. I stället föreslår utredarna att skollagstiftningen bör skärpas så att nuvarande uppenbara missförhållanden kan stoppas.

Socialdemokraterna har bestämt att göra kampen mot marknadsskolan till ett av sina prioriterade områden i valrörelsen. Det gläder oss i Socialdemokratiska skolföreningen.

Ett steg på vägen är till exempel att i enlighet med regeringens förslag differentiera ersättningen till fristående skolor, eftersom friskolor inte såsom kommunerna har ansvar för att se till att alla elever har en skolplats.

Ett annat steg är att som regeringen föreslår förbjuda fristående skolor att anta elever genom kösystem. I stället bör antagning till friskolor koordineras genom de kommunala antagningssystemen.

Partikongressen bestämde i höstas att det nuvarande sättet att finansiera skolorna genom så kallad elevpeng som följer varje elev bör göras om till ett system som tar hänsyn till skolornas fasta utgifter. Det är ett viktigt förslag eftersom införandet av elevpengssystemet för ungefär 30 år sedan utgjorde grunden för att göra skolan till det marknadssystem som den är idag.

Förslag som dessa betyder inte att den så kallade valfriheten, de nuvarande möjligheterna att önska skola, i grunden ändras. Det är viktigt att ha det klart för sig i valrörelsen om man möter personer som hävdar motsatsen.

Åtgärderna förbättrar däremot samhällets kontroll över det offentligt finansierade skolväsendet. De innebär några steg mot en skola som i högre grad liknar de övriga nordiska ländernas skolsystem, där elever och föräldrar behandlas som medborgare och inte som kunder.

Den viktigaste långsiktiga förändringen på skolans område i Sverige är just den, att skolan åter blir en angelägenhet för landets medborgare, att den slutar vara en affär där människor betraktas som kunder.

Christer Blomkvist är studieansvarig i Socialdemokratiska skolföreningen, med bakgrund som lärare, rektor och skolinspektör.