Dags att sätta stopp för elnätsbolagens prishöjningar
DEBATT Elnätsavgiften är monopolisternas kassako, skriver Juan Fonseca.
Vattenfall höjer nu sina elnätspriser. Samtidigt går både energibolag och stora matkedjor med höga vinster. När monopolen och jättarna gör rekordresultat medan hushållen jagar extrapriser är det dags för politiken att kliva fram.
Det är viktigt att vara tydlig: det handlar inte om priset på själva elen, utan om den avgift vi betalar för att alls få elen levererad. Men för hushållen spelar den skillnaden ingen roll på köksbordet. El, elnät, skatter och avgifter – allt landar i samma plånbok.
Och gång på gång får vi höra att ”regleringen” och ”marknaden” kräver detta, samtidigt som nätverksamheten går med vinst.
Här har vi ett problem som är större än en enskild höjning. Elnätet är i praktiken ett naturligt monopol. Man kan inte välja ett annat nät hemma i sin lägenhet eller villa.
När den monopoldelen blir en kassako, så är det inte konsumenterna som levt över sina tillgångar – utan systemet som tillåtit för höga avkastningskrav för en nödvändig infrastruktur.
Samma mönster ser vi i matbutiken. De stora matkedjorna hänvisar till ”omvärldsläget” och ökade kostnader, men resultatrapporterna visar att det också funnits utrymme för höga marginaler.
Hushållen möter detta som dubbla slag: en dyrare elräkning och en dyrare matkasse.
Därför menar jag att vi socialdemokrater behöver ta några tydliga steg:
Skärpt reglering av elnätsmonopolen – med tuffare krav på rimlig avkastning och större hänsyn till hushållens ekonomi när elnätspriserna sätts.
Särskild beskattning av övervinster inom både elnätsverksamhet och stora matkedjor när priserna springer iväg.
Starkare prisövervakning på elräkningens olika delar och på basvaror i matbutiken, så att det blir synligt när prishöjningar inte kan motiveras av faktiska kostnader.
Om människor upplever att systemet skyddar bolagens vinster men inte deras vardag, då tappas förtroendet för både politiken och ekonomin.
Frågan vi måste våga ställa är enkel: På vems sida står vi när elnätsavgiften höjs och matpriserna växer – bolagens eller hushållens?
Juan Fonseca är tidigare riksdagsledamot (S).
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Det du föreslår, Juan, duger inte på långa vägar.
Det är inte orimligt att bolagen höjer sina avgifter. Antagligen måste de höjas ganska mycket.
Nätunderhållet har släpat efter länge, vilket bidragit både till att taxorna kunnat hållas nere och till stora vinster hos ägarna, men i längden går det inte att smita från underhållsnotan.
Grunden för dagens situation lades när de offentliga monopolen avvecklades för 30 år sedan. De nya ägarna hade inget intresse av att lägga pengar på underhåll. Vi fick låga taxor och ägarna stora vinster.
Nu sitter vi med skägget i brevlådan. Med dåligt underhållna nät och ett behov av att bygga ut dem. Att tro att privata aktörer kan hantera detta på ett sätt som gagnar samhället är naivt.
Offentliga monopol är sällan en bra lösning, men privata monopol är alltid värre.
Det går inte att få ordning på detta utan att återföra nätmonopol under offentlig kontroll.
Helt riktigt, Juan!
Men en sak till vill jag veta, jag ser gärna en kommentar eller artikel av någon kunnig.
Höjda avgifter motiveras svepande med stora investeringsbehov. Vad, mer precis, handlar behoven om? Nedgrävning av ledningar för ökad stormsäkerhet är det väl rimligt att jag är med och betalar. Men ska elbehov för industrisatsningar och it-bolagens jättelika serverhallar betalas av oss gamla hushållskonsumenter? Elnät i nya stadsdelar, som i Lund, ska de betalas av konsumenter i Småland?
Jag påstår inget, men jag skulle vilja informeras. Vad går pengarna till, utöver chefernas och ägarnas semesterresor och nya kök?