Daniel Färm: Tio skäl för svenskt Natomedlemskap
DEBATT - Sveriges säkerhet gynnas nu bäst av ett Natomedlemskap. Det visar en ny genomgång av hur förutsättningarna för svensk säkerhet har förändrats efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Sverige står inför ett av vår tids viktigaste beslut: Natomedlemskap eller fortsatt alliansfrihet. Detta är kortversionen av en genomgång av hur argumenten för en svensk Natoansökan har stärkts, som kan bidra till både den socialdemokratiska dialogprocessen och den offentliga debatten om detta vägval. Analysen i sin helhet återfinns på sajten Natoanalys.se.
1. Putins agerande ökar våra säkerhetsbehov. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har skakat om grunderna för den europeiska säkerhetsordning som svensk säkerhetspolitik vilar på. Vårt behov av avskräckning, tröskeleffekt och säkerhetsgarantier ökar på grund av Rysslands agerande:
Det folkrättsvidriga anfallskriget visar på en beredskap att angripa ett fredligt och demokratiskt grannland.
Den geopolitiska expansionismen är inte begränsad till Ukraina.
Kraven på intressesfärer och buffertstater inkluderar även Sverige och Finland.
Kärnvapenhoten för att hindra andra från att ingripa gör alliansfria stater mer utsatta.
Brutaliteten i krigföringen – mördandet, massvåldtäkterna och angreppen på civila –visar att alla hämningar har släppt.
De återkommande lögnerna och falsarierna gör att det inte går att lita på den ryska ledningen.
2. Andra alternativ ger oss inte tillräckligt skydd.
Att fortsätta som militärt alliansfria ger oss inga garantier om direkt militärt stöd i händelse ett väpnat anfall. Att öva tillsammans och samarbeta med Nato är viktigt – men innebär inte att man kan räkna med direkt militärt stöd för att möta rysk aggression.
Den militära alliansfrihetens förhoppningar har brutits – av Putin. Ryssland har nu stegrat konfliktnivån i vår del av världen, och agerar extremt aggressivt. Sverige kan som alliansfri inte räkna med att fredas vid en konflikt i vårt närområde. Ryssland betraktar oss redan som en ”ovänligt sinnad stat” med nära band till Nato. Dessutom ses Norden rent militärstrategiskt som en helhet. Det saknas fullständigt förutsättningar för att bygga gemensam säkerhet tillsammans med Ryssland.
Att delta i utvecklandet av ett EU-försvar är inte ointressant på sikt. Men idag saknar EU den militära samordning, kraft och struktur som finns i Nato. De flesta EU-länder ser Nato som det främsta organet för kollektivt försvar.
3. Dyrt att stå utanför. Varje land måste själva bidra till avskräckning och försvar av sitt oberoende. Men om Sverige nu ska klara det helt självt, så behöver försvarsanslagen öka betydligt mer än de redan utlovade 2 procenten av BNP.
4. Missuppfattningar om vad Natomedlemskap innebär. Nato är inte en stående effektiv krigsmaskin som snabbt är redo att rycka in där det behövs. Nato driver inte heller aggressiv imperialism. Nato är en försvarsallians med 30 frivilliga medlemsländer.
Natos ömsesidiga försvarsförpliktelser innebär vare sig en absolut automatik eller en fullständig valfrihet att ställa upp för varandra eller ej:
Löfte om stöd gäller bara om någon blir anfallen – inte om ett Natoland angriper ett annat land.
Det krävs ett kollektivt beslut av samtliga Natoländer för att godkänna att en begäran om stöd ska anses vara berättigad.
Varje medlemsstat fattar själva ett nationellt beslut både om och hur det ska bistå.
Det finns en förväntan på agerande i enlighet med artikel 5 i Atlantfördraget: att ett angrepp på en medlemsstat ska betraktas som ett angrepp på dem alla.
Reciprociteten gör att den som bidrar starkt till förvar av andra kan räkna med starkt stöd om man själv blir anfallen – och vice versa.
Det finns omfattande förberedelser för hur de ömsesidiga försvarsförpliktelserna ska kunna förverkligas genom själva organisationen (”o”:et i Nato). Ett gemensamt politiskt säkerhetsforum (North Atlantic Council, NAC), en gemensam kommandostruktur, gemensamma analyser och scenarier, omfattande övningar, ansvarsfördelning, med mera.
Vem som gör vad lär även bygga på oglamorösa förhandlingar.
USA bidrar med särskilda garantier och ansvar för att skapa trovärdighet bakom de ömsesidiga försvarsförpliktelsernas avskräckande effekt: inklusive kärnvapenparaplyet och att Natos befälhavare är amerikan.
Svenska soldater skulle alltså inte behöva tvingas strida för avlägsna länder i orättfärdiga krig. Natos syfte är att genom avskräckning och kollektiv försvarsförmåga bidra till fred, säkerhet och stabilitet – inte att dra in varandra i onödiga krig.
5. Inflytande. Som medlem kan Sverige delta i och få inflytande över de tunga och kvalificerade säkerhetspolitiska diskussionerna inom Nato som är avgörande för att bygga fred och stabilitet i Europa – och som även kan stärka vår säkerhet långsiktigt.
6. Finland. Finland lär vilja gå med i Nato. Därmed upphör det nära svensk-finska försvarssamarbetet. Om Sverige då inte går med i Nato, så står vi mer ensamma – och sårbara.
7. Opinionen. Det finns ett mycket kraftigt ökat väljarstöd för ett svenskt Natomedlemskap – framför allt om Finland säger ja. Bland S-väljare är över hälften då positiva till svenskt Natomedlemskap, medan endast cirka 18-19 procent säger nej.
8. Stärkt säkerhet – men behov av att hantera ökade risker på kort sikt. Natos kraftfulla kollektiva försvar har en mycket stark avskräckande effekt. Inget Natoland har någonsin blivit attackerat av en annan stat. Men vid en svensk-finsk Natoansökan så behöver vi – gärna med stöd av exempelvis USA eller Storbritannien – veta hur vi ska hantera olika möjliga typer av reaktioner från Ryssland under själva ansökningsprocessen.
9. Kärnvapen. Att kärnvapen över huvud taget existerar är en stor olycka för mänskligheten. Att använda dessa skulle hota vår civilisation. Men ett Natomedlemskap hindrar inte Sverige från att driva kärnvapennedrustning. Det gör flera Natoländer idag. Exakt hur vi kan driva detta kan påverkas – men det gör det redan idag av vårt nära samarbete med USA och Nato.
Samtidigt finns det trots allt fördelar med att vara under USA:s kärnvapenparaply för att avskräcka Ryssland från att använda kärnvapenhot.
10. En nordisk försvarsgemenskap. Om både Sverige och Finland skulle gå med i Nato så skulle samtliga nordiska länder, som har en stark samhörighet, ingå i samma allians.
Visst finns det ytterligare faktorer att ta hänsyn till. Men sammantaget går det inte att bortse från att ett svenskt och finskt Natomedlemskap skulle stärka vår säkerhet. Och det är egentligen det enda som betyder något.
Daniel Färm är socialdemokratisk debattör.
Tidigare i Natodebatten i Rörelsen:
Det är inte ofta jag håller med Daniel Färm om någonting, men i det här fallet håller jag med på varje punkt. Det enda jag har att anmärka på är att argumentet om den ryska krigsmaktens brutalitet inte är tillräckligt starkt understruket.
Vi behöver en lösning för försvaret som är stark nog att göra det fullständigt osannolikt att rysk militär tar en enda meter mark eftersom det väldigt uppenbart är så att deras vana nu är utrensningar och mord på civilbefolkningen.