Desperata moderater skyller allt på Magdalena Andersson
KRÖNIKA Det handlade aldrig bara om tvättlappar, skriver Julia Ekedahl.
Den 19 februari i år skrev 87 anställda inom förlossningsvården en artikel på DN Debatt om sin arbetsmiljö i M/SD-ledda Region Skåne. Ni kommer inte tro vad som hände sen.
”Om du föder ditt barn hos kan vi inte lova att du får salva för dina såriga bröstvårtor eller ens ett varmt täcke att sova med.”
”Spädbarn ska numera torkas med strävt torkpapper.”
”Arbetsbelastningen är sådan att raster inte kan tas enligt schema, utan först när tillfälle ges – om det ges. Ofta uteblir de helt. Trycket på vårdplatser är så högt att familjer ibland skickas hem i förtid. Det prioriteras alltså att frigöra platser framför att fullfölja säker vård”.
Det här var några meningar som gick att läsa i debattartikeln som blivit en Sverigesnackis. Vi var många som reagerade och vi var många som kände igen oss.
Så här hade det nämligen tidigare låtit i en annan region när Moderaterna styrde - Region Stockholm. Stora demonstrationer som avlöste varandra, barnmorskor som inte hann byta mensskydd under sina pass, dumsnåleri för de födande kvinnorna osv.
Så hur reagerade då, Moderaterna, på regional- och regeringsnivå på det här ropet på hjälp från 87 anställda inom förlossningsvården i Region Skåne?
Svarade de upp med löften om att tillse förbättringar? Erbjöd sig att föra dialog?
Nej, de skyllde istället på Magdalena Andersson. Ni läste rätt.
Det var Magdalena som trissade upp den här frågan. Magdalena betedde sig som en SSU:are sades det.
Kulturminister Parisa Liljestrand tog tillfället i akt och gjorde vad hon trodde var en ”kul” Instagramfilm där hon frågar ChatGPT om tvättlapparna på förlossningen i Region Skåne för att kunna leda i bevis att Magdalena faktiskt haft fel.
Kommentarsfältet fylldes av ifrågasättanden och filmen har nu tagits bort.
Sjukvårdsministern tillika kristdemokraten Elisabet Lann ville inte vara sämre hon, och la upp ett inlägg där hon började jämföra olika tvättlappar på sin Instagram.
Regionstyrelsens ordförande i Skåne Carl Johan Sonesson (M) tyckte Magdalena skulle sluta sprida oschysta lögner.
Så här höll de alltså på dag efter dag. Moderat efter moderat (och några kristdemokrater) skulle nästan bräcka varandra i att bevisa hur fel Magdalena Andersson hade.
Jag har verkligen försökt att förstå Moderaternas och Kristdemokraternas agerande i den här frågan. Jag har vridit och vänt på det men hela tiden kommit fram till samma sak – oförståelse och respektlöshet.
Om jag hade varit en av de anställda som hade skrivit debattartikeln hade jag ställt mig frågan ”var finns vi allt detta?” I en iver att försöka slå ner sina politiska motståndare så väljs bortförklaringar istället för fakta. Attack istället för dialog.
Men den röda tråden i agerandet är ändå synen på personalen. Eller rättare sagt osynligggörandet av dem.
Max Hjelm i Dagens Nyheter beskrev det väl i sin ledare med titeln ”87 vårdanställda larmar om vården – regeringen frågar AI om de har rätt”.
”Tvättlappsbråket” handlade aldrig bara om tvättlappar. Lika lite som den borttagna paprikan på ostmackan efter en förlossning i Region Stockholm 2021 aldrig handlade bara om paprika. Men det blev något som symboliserar hur besparingar faktiskt slår mot både personal, födande kvinnor och nyfödda bebisar.
Jag förstår Moderaternas desperation. Region Skåne går med gigantiska underskott och har längre operationsköer än andra storstadsregioner.
Desperation gör aldrig politik vackert, det är sedan gammalt, men den kan också visa någons rätta färger.
När alla filter är borta så verkar Moderaterna landa i två slutsatser: personalen bara klagar och det mesta går att försöka skylla på Magdalena Andersson.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Artikelförfattaren har antagligen rätt. Men problemet kommer att kvarstå med en socialdemokratisk regering – eftersom S har deklarerat att de ska följa samma självmordsmässiga, EU-inspirerade åtstramningspolitik som den nuvarande regeringen.
Det kan inte råda brist på pengar i ett land som tillverkar sina egna pengar. Däremot kan det förstås råda brist på verkliga resurser, typ personal, redskap och kunskap. Och i det fallet hjälper det inte att ösa pengar över problemet, i alla fall inte omedelbart. Men så är det väl inte, vad jag förstår.