Krig är inte bara outsägligt dumt. Det är också fördummande, gör oss korttänkta, inskränkta och lite korkade.

Det är en månad sedan Ryssland invaderade Ukraina. Omvärlden har reagerat snabbt och kraftfullt på det oprovocerade och olagliga kriget. Men det har också genererat en hel räcka mer eller mindre okloka beslut.

Jag skulle kunna hålla ett brandtal om det dumma i att sänka bensinpriset och dela ut pengar till alla bilägare oavsett förutsättningar, men avstår det.

Däremot kan jag inte låta bli att ägna en stund åt vad som tveklöst hamnar på den svenska topplistan över dumheter i spåren av kriget: Arlas beslut att dra in försäljningen av Kefir.

Att dra in produkten påverkar på intet sätt den ryska ekonomin eller den ryska staten. Kefir produceras i Sverige av svenska bönder, och har gjort så i mer än fyrtio år.

Enligt Arla är skälet till denna dumhet att de tecknade lökkupolerna på paketets framsida ska föreställa de i Kreml. Men det hade lika gärna kunnat vara en färgglad bild av vilka lökkupoler som helst. Till exempel finns många liknande i Ukraina.

Det finns oändliga möjligheter att raljera över beslutet, men det är också på riktigt problematiskt.

• Det drar fokus från åtgärder som kan få ett slut på kriget. Vi behöver sluta köpa rysk olja och gas, hindra ryska handelsfartyg från att lägga till i svenska hamnar, frysa kapital och en hel del annat som på riktigt svider för Vladimir Putin och hans kumpaner. Det finns mycket kvar att göra för att begränsa Rysslands möjligheter att fortsätta föra krig. Att sluta äta Kefir är inte en av dem.

• Det spelar Putin i händerna. Det är den ryska despoten som beslutar om krig och att invadera grannländer. Han kombinerar det med ett järnhårt styre, ytterligare inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter och en berättelse om att västvärlden vill det ryska folket illa. Kefirbeslutet blir en bricka i det spelet, ett bevis på att Sverige inte bara stödjer Ukraina med pansarskott utan också vill radera allt som är ryskt.

• Det spär på ryssfientlighet. Som om rysk matkultur och arkitektur skulle ligga bakom kriget. Eller, i förlängningen, att det skulle vara en del av rysk identitet att invadera. Då blir varje ryss eller ryska kulturell yttring är ett hot mot vår frihet. Det är en riktigt farlig tankeväg som inte bara är inskränkt och fel, utan som i sig hotar frihet, demokrati och alla människors lika värde och rätt.

Så skärpning Arla, låt folk se lökkupoler på frukostbordet. Vi tål det. På samma sätt som vi tål de största inom världslitteraturen och den klassiska musiken och scenkonsten. Det gör oss inte till krigshetsare eller förtryckare.

Kanske precis tvärtom. Kanske är det just nu vi behöver bygga band och känna närhet till våra grannar på andra sidan Östersjön.