Eira Arb Zackrisson: Ompröva politiken som knäcker undersköterskors ryggar
DEBATT Vår anorektiska välfärd står inför en historisk svältkur.
Sverige är ett av världens rikaste länder. Ändå har vi låtit samhällsklyftorna växa, utsläppen öka och välfärden utarmas. I marknadsdyrkans skuggor har högerpopulismen vuxit till en ledande politisk kraft.
Ett tungt ansvar vilar förstås på den högermajoritet som styrt Sveriges riksdag under flera decennier. Men ansvaret delas av den socialdemokrati som gått vilse i villfarelsen om att vi inte har råd med framtiden eller med varandra.
Nu måste den socialdemokratiska skuggbudgeten visa vägen hem igen.
Skälen till 90-talskrisen var många, men Sverige satsade allt på en medicin – en låg statsskuld. Slut var tiden då den ekonomiska politiken syftade till att uppnå ett bättre samhälle.
Nu skulle den i stället sträva mot budgettekniska mål, uttryckta i det så kallade finanspolitiska ramverket. Ett ramverk som fastslog att ett offentligt sparande och låg statsskuld alltid skulle få företräde framför samhälleliga mål som full sysselsättning, tillväxt, välfärd och grön omställning.
Vid utvärdering av det finanspolitiska ramverkets måluppfyllnad har tjänstemännen på Finansdepartementet alla skäl att jubla. Regeringar har lydigt fyllt statens lador och vi har numera en av världens lägsta statsskulder.
Bortom Excel-arken är dock utsikten en annan. Inför en minskad konkurrenskraft, sönderfallande infrastruktur, akut bostadsbrist och fördjupad klimatkris står politiken handfallen. På köpet har vi fått en ökad ojämlikhet och strukturellt hög arbetslöshet, och därmed i praktiken slagit undan benen på den arbetarrörelse som vi säger oss tillhöra.

Men det finns även vackra toner i min kråksång. En annan ekonomisk politik är nämligen möjlig.
Vi kan ta av oss den finanspolitiska tvångströjan och tillåta strategisk lånefinansiering av investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande och jobbskapande grön omställning. Vi kan genomföra produktiva investeringar nu, i stället för att spara till första-hjälpen-kit i framtiden.
Verklig omsorg om kommande generationer är inte att efterlämna ett visserligen lågbelånat men sönderfallet hus, utan ett friskare klimat och en välfungerande ekonomi.
Den nödvändiga omläggningen av den ekonomiska politiken slutar dock inte där. Samtidigt som Sverige utvecklats till ett skatteparadis för höga kapitalinkomster, står vår anorektiska välfärd inför en historisk svältkur.
Under sådana förutsättningar vill jag aldrig mer höra en socialdemokratisk finansminister lämna vallöften om att vi minsann aldrig ska höja skatten. Ett löfte som blottar en prioritering där de mest förmögnas rätt att bli ännu rikare fått företräde framför dem som arbetar i och brukar vår välfärd.
Visst kan det vara svårt att vinna val på skattehöjningar, men det är svårare att vinna val utan trovärdiga visioner. Nu måste tiden i opposition användas till att skapa opinion för en ordentlig skattereform med syfte att säkerställa en god finansiering av vår gemensamma välfärd.
Det finns tre sätt att finansiera en satsning: skatt, lån eller nedskärningar. Med en minskad skattekvot och en rekordlåg offentlig upplåning har vi vigt de senaste decennierna åt det senare.
Det är hög tid att vi omprövar den ekonomiska politik som knäcker våra undersköterskors ryggar, förorenar vår luft och försätter våra barn i ojämlika livsvillkor.
Låt oss se en socialdemokratisk skuggbudget som visar ett verkligt, siffersatt alternativ till den mest högernationalistiska regeringen i modern tid. En budget som vågar föreslå strategiska lånefinansierade investeringar liksom en skattereform för stärkt välfärd.
För visst har vi har råd med framtiden, och med varandra.
Eira Arb Zackrisson är vice ordförande för S-föreningen Reformisterna.
Tidigare i Rörelsen:
Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Eira Arb Zackrisson: Ompröva politiken som knäcker undersköterskors ryggar
Det är bra att du kritiserar åtstramningspolitiken och spara-i-ladorna som Socialdemokraterna varit med om att plädera för sedan 1982. En del av åtstramningspolitik är att man minskar statliga investeringar. Den hemliga anledningen är att när man för investeringspolitik vilket inbegriper statliga underskott (ett annat ord är att staten står för penningskapandet och inte delegerar bort detta till bankerna) så tenderar finanskapitalets passiva förmögenheter att inte växa lika fort. Redan under kristiden på 1970-talet gick aktiekapitalet upp med 50 miljarder på kort tid. Men när man inte satsar på statliga undrskott stagnerar landets ekonomi, industri, knowhow och folkhälsa. Detta nämner du. Men du nämner inte att när staten inte skapar pengar, får privatbankerna göra detta. Så statens låga statsskuld motsvaras av privatpersoners och företags höga privata skuldberg i Sverige.
Sedan fick jag reda på en sak när jag läste "Det plundrade folkhemmet" av nationalekonomen Sven Grassman som talade sanning om åtstramningspolitik och en demokratisk nationalekonomi för de breda massornas bästa. Höga skotter för låg- och medelinkomsttagare är åtstramningspolitik. Dessa spenderar allt de får och om de har lägre skatter går denna först ut i konsumtion och håller företagen levande. Därefter om man har hög skatt för de rika, så kommer samhället att få igen sina pengar vi skatten. Dvs det blir dubbel användning för pengarna om låg- och medelinkomsttagare har låg skatt. Anledningen till att skatten höjdes för låginkomsttagare från den tidiga åtstramningspolitiken var för att då behöver folk låna mer från privatbankerna och göra finanskapitalet rikare.
Hej Eira!
Jag hoppas att du menar rejäla skattehöjningar på kapitalinkomster! Vidare Differentierad skolpeng så vi stoppar flödet av skattepengar som strömmar ut ut landet till aktieutdelningar i riskkapitalbolag.
Vidare satsningar på investeringsbidrag till bostadsbyggande för framförallt hyresrätter. Ta bort överhyrorna och låt fastighetsägare stå för kostnaderna av dyra lån som i 30 år varit billiga. Lägg inte de kostnaderna på hyresgästerna!!! Bort med rot och rut. De välbeställda behöver inte mer stöd för att lyxrenovera sina kök. Hörde du inte Chalmersforskaren som sa att det inte är hållbart att renovera/ kasta ut redan fungerade kök och köpa ett nytt, för dem, på samma sätt som man byter en skjorta.
Behåll kronan så vi har kontroll över vår egen valuta. En stat som kan tillverka egna pengar kan aldrig gå i konkurs. Läs vad en framstående amerikansk ekonom skriver. Hon var ekonomisk rådgivare till en amerikansk president (kommer inte ihåg vilken).
Gör du allt detta kommer jag bli socialdemokrat imorgon.
Hälsningar,
Susanne Selin
sselin7@gmail.com