En bra skola kan förändra ett liv
DEBATT Skolan är demokratins starkaste försvar - därför måste vi försvara den, skriver Kent Vallén.
Vi socialdemokrater har alltid vetat det: En bra skola kan förändra ett liv.
Den kan ge ett barn från trångboddhet och arbetslöshet samma chans som barnet från villan med akademikerföräldrar. Den kan öppna dörrar som annars hade förblivit stängda. Och den kan ge människor modet och kunskapen att stå upp för sig själva och andra.
Men i dag är skolan pressad från flera håll. Skillnaderna mellan elever och skolor växer. OECD varnar för att den ökande segregationen i den svenska skolan försämrar resultaten och hindrar elever från att nå sin fulla potential.
Forskning från Göteborgs universitet visar dessutom att segregationen inte bara består – den ökar, särskilt i storstäder.
Barn väljer inte sina förutsättningar. Därför är det vårt gemensamma ansvar att jämna ut skillnaderna.
När resurser styrs av marknadslogik och vinstdrivna friskolor får prioritet, dras pengar bort från de skolor som behöver dem mest.
OECD:s data bekräftar att detta leder till sämre resultat för hela systemet. PISA-undersökningen från 2022 visar att elever med invandrarbakgrund presterar i genomsnitt 63 poäng lägre i matematik och 81 poäng lägre i läsförståelse än elever utan invandrarbakgrund.
Även när socioekonomiska faktorer räknas bort kvarstår gapen – 34 respektive 49 poäng.
Den som saknar utbildning saknar valfrihet. Då blir det svårt att välja yrke, svårt att hävda sig i arbetslivet och svårt att delta i det demokratiska samtalet.
Kunskap är inte bara något som ökar vår lön – den gör oss fria. Därför är det ett svek mot framtiden när politiska krafter i dag prioriterar skattesänkningar framför investeringar i utbildning.
Ska vi klara klimatomställningen, vårdkrisen och en alltmer osäker omvärld behöver vi fler som kan tänka kritiskt, lösa problem och samarbeta. Detta är inte en kostnad – det är en investering i landets styrka och framtid.
Socialdemokraterna pekar själva på tre systemfel i svensk skola: svag statlig styrning, otillräcklig finansiering och vinstdrivna friskolor. Vi vill därför att staten återtar kontrollen över skolväsendet och säkerställer att resurser fördelas efter behov, inte efter aktieutdelning.
I skolan möts barn och unga från olika bakgrunder. Här kan vi bygga förståelse och respekt över kultur-, språk- och klassgränser. Skolan är inte bara en plats för kunskap, den är en av våra mest grundläggande demokratiska institutioner.
Om vi försvagar den, försvagar vi också demokratin.
Vi socialdemokrater står fast: skolan ska styras av barns bästa och av kunskapsmål, inte av vinstjakt.
Vi ska återupprätta likvärdigheten, höja kvaliteten och säkerställa att varje barn får den utbildning de behöver för att växa – som människa och som medborgare.
I en tid då klyftorna ökar och demokratin utmanas är det inte läge att skära ner på skolans resurser. Det är läge att satsa – för jämlikhetens, demokratins och Sveriges framtids skull.
Kent Vallén är vice ordförande och medlemsansvarig i Tybble Sörby socialdemokratiska förening i Örebro.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Visst handlar det om resurser, det gör det alltid.
Men ännu mer handlar det om två systemfel, som också hänger ihop.
Det första är segregationen. Valfrihetsmantrat handlar om att föräldrar, och när det gäller gymnasiet också eleverna själva, ska kunna välja bort skol- och klasskamrater. Sådana som inte är det föräldrarna vill att de egna barnen ska vara eller bli. Skolan som en viktig mötesplats blir då en mötesplats där lika möter lika, inte en plattform för ett samhälle där olikheter i bakgrund och förutsättningar blir
synliga.
Det andra är skolans mål och syfte. Idag är skolans syfte att sortera barn och undomar i usel-dålig-medelmåttig-rätt bra-bäst. Undervisningens syfte är att ge underlag för betygssättning. Att lyckas i skolan är att få höga betyg. Det är barnen och ungdomarna ytterst väl medvetna om. De som vet att de har chans till de högre betygen är sönderstressade och har dålig psykisk hälsa. De som vet att betygen blir kass mår också dåligt och hanterar det med att visa långfingret åt hela skiten. Alla misslyckas!
Vi behöver en skola där alla barn kan trivas och utvecklas. En skola man vill komma till också i morgon. Barn och ungdomar är nyfikna och vill lära sig spännande saker. Det är kanske inte att kunna svara rätt på skrivningsfrågan "nämn tre kännetecken på hackspettens tunga" (autentisk skrivningsfråga för mellanstadiet) eller att kunna "hitta i ökänd terräng" (klassiker bland lokala konkretiseringar av betygskriterier).
Vi behöver en skola för alla barn. En skola där alla barn och unga känner framgång när de lyckats förstå något svårt eller kommer ihåg något viktigt.
Visst behövs lärarna som vägvisare till detta spännande och viktiga, och som kunskapsbank för vetgiriga elever. Men ge barnen och undomarna rätten att definiera "att lyckas" på sina egna villkor.
Och låt skolan bli den mötesplats samhället så väl behöver!