Gör en total skattereform!
DEBATT Statens utgifter måste finansieras med annat än beskattning av löner, skriver Sören Monvall.
Inför valet är det mycket snack om skatterna. Ska de höjas, sänkas eller ligga stilla? Socialdemokraterna vill ha en liten ändring, men en stor överenskommelse med nästan alla partier, sa Mikael Damberg nyligen i SVT:s Agenda.
Socialdemokraterna och hela oppositionen måste bryta sig ur den gängse politiska boxen och tänka i helt nya banor. Vi måste öka medborgarnas frihet, jämställdhet och solidaritet för att utjämna levnadsvillkoren.
Ska detta kunna gå att genomföra måste statens utgifter finansieras med annat än löneskatt.
Mitt förslag till skattereform har som mål att beskatta flöden – för att ge högre nettolöner, ett enklare skattesystem, bättre och enklare skattekontroll samt stabil finansiering.
Alla inkomster jag får från vilket håll som helst ska beskattas – förutom inkomster under 50 000 kronor i månaden.
Skatten på arbete sänks kraftigt så att löner upp till 50 000 kronor blir skattefria. Löner upp till 100 000 kronor får en skatt på 15 procent och över 100 000 kronor blir skatten 30 procent.
Arbetsgivaravgifterna som uppgår till 31,42 procent är det mycken diskussion om. De tas bort helt. Den del som utgör pension omvandlas till en pensionsavgift om 20 procent.
Detta kan utgöra ett incitament för att starta diskussionen om en förändrad pension som blir mer jämlik och inte försämrar pensionen om jag – av orsaker jag inte rår för – blir tvingad att sluta arbeta tidigare än den fastställda pensionsåldern.
Resterande del av arbetsgivaravgiften används för att korta arbetstiden och/eller höja lönerna.
Moms blir i stället den huvudsakliga finansieringskällan. En enhetlig moms om 30 procent införs. Slopa reducerade nivåer och bredda basen.
Om resultatet av den höjda momsen får icke önskvärda effekter för låginkomsttagare får detta lösas med riktade bidrag eller låginkomststöd för de som verkligen skulle behöva det.
En transaktionsskatt införs. Dessa har provats även i Sverige förut och om man ser på Indien så har deras fungerat bra. Mitt förslag är en skatt på mindre än 1 procent: på betalningar 0,7 procent och på finansiella transaktioner 0,1 procent.
Med låg nivå men bred bas finns ingen anledning till kapitalflykt, framför allt genom att vår ekonomi blir förutsägbar och stabil.
Kapital och företag får en kapitalskatt om 30 procent och en bolagsskatt om 25 procent. Idag finns det en bukett av åtgärder som kan göras för att minska skatten. Dessa möjligheter tas bort helt.
I stället kan staten, om den vill stödja en speciell åtgärd, låna ut den summa som behövs till företaget, med kravet att inga utdelningar kan göras förrän statens lån återbetalats.
Jag tycker det är viktigt att om jag som företagare får hjälp av samhället att utveckla mitt företag, ska den hjälpen först regleras innan jag kan ge någon utdelning till mig själv och andra ägare.
Stabila regler leder till ”konkurrens” från andra länder, men uppväger deras eventuellt lägre procentsatser.
Gällande bostaden, ska ränteavdragen försvinna. Beroende på ränteläget kan viss övergångstid behövas. Den ska dock vara kort så att marknaden går över i ett lugnare läge där fastighetspriserna inte rusar i en fart som ingen löneutveckling klarar att hänga med i.
Samhället har överlåtit till privata banker att skapa pengar i form av skulder. Dessa pengar skapas inte i annat avseende än att bankerna ska få högsta möjliga avkastning på de skulder de skapar.
Detta måste åtgärdas så att samhället återtar kontrollen och ensamrätten att skapa pengar.
Fastighetsskatt införs. Finner man att dagens taxeringsvärden motsvarar cirka 75 procent av marknadspriset sätts det som bastaxeringsvärde. Skatten skall vara förståelig och genomskinlig och något som jag till viss del ska kunna påverka själv framåt i tiden.
Ett talande exempel är detta: Två fastigheter intill varandra har båda ett taxeringsvärde om 3 500 000 kronor. Det vill säga ett tänkt marknadsvärde om 4 650 000 kronor och en skatt för om 26 250 kronor
Efter två år säljs det ena huset för 5 800 000 kr. Då blir det ett nytt taxeringsvärde om 4 350 000 kronor och ny skatt om 36 625 kronor. Köparen har alltså ökat sin skatt med drygt 10 000 kronor.
Observera att det gamla huset som inte sålts har kvar sin gamla skatt. Vill politikerna att skatten skall höjas för alla, kan de antingen höja taxeringsvärdet för alla eller procentsatsen. Det finns ingen automatik.
Denna metod får en dämpande inverkan på priserna, vilket är bra för de som skall in på bostadsmarknaden. Om överpris leder till högre skatt är systemet självreglerande.
Sammantaget leder reformförslaget till ett kraftigt ökat incitament att arbeta och därmed fler i arbete.
Du ska kunna leva på din lön – ej beskattas för att arbeta.
Sören Monvall har bakgrund inom tjänstemannarörelsen och i näringslivet.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.