Gör om ROT till ett stöd för föreningslivet
DEBATT Gynna kultur och idrott i stället för spanska solhus, skriver Egil Sturk.
Det är dags att gå till roten med ROT-avdraget. För trots att utredning efter utredning har påpekat att det varken är kostnadseffektivt eller uppfyller sina avsedda syften, så höjde regeringen i fjol avdraget från 30 procent till 50 procent. Och vad blev resultatet?
Jo, som TV4 nyligen kunde avslöja gick rekordhöga 72 miljoner kronor till utländska företag förra året. Ett avdrag som syftar till att skapa jobb i Sverige – vilket det för övrigt misslyckas med – används alltså av välbeställda hushåll för att renovera semesterlägenhetens kök i Spanien, eller bygga en pool till villan på franska rivieran.
Det är knappast ett rättvist eller rimligt sätt att använda skattepengar på. Men problemen går djupare än så.
Syftet med avdraget var ursprungligen att förhindra svartjobb i byggbranschen, och göra det möjligt för svenska hushåll att jobba mer.
Istället för att stanna hemma för att lägga nytt golv kunde man få avdrag för att anlita någon annan att göra det, och jobba extra istället. Högre produktivitet och stöd för byggbranschen i lågkonjunktur: två flugor i en smäll!
Problemet är bara att det inte fungerar. Dels används avdraget främst av förmögna hushåll som ändå skulle ha byggt en ny veranda eller köksö – men som nu kan göra det till rabatt – och som varken har incitament eller behov av att jobba mer.
Dessutom används det huvudsakligen till kvalificerade uppgifter som hushållet ändå inte skulle ha kunnat utföra själva, vilket innebär att det inte finns någon betydande arbetstidsvinst här.
Med en budget på 16,4 miljarder i fjol, är ROT-avdraget orimligt dyrt och ineffektivt med tanke på de marginella effekter det har. Det har blivit ett lyxavdrag vars enda syfte tycks vara att höja fastighetspriserna på bostadsrätter i Stockholms kranskommuner, och subventionera utländska byggbolag.
Mitt län Norrbotten är ett av de som får ut minst av avdraget, med ca 720 kr per invånare, jämfört med 1340 kr per invånare i Stockholm. Tittar vi på kommunnivå blir skillnaden desto mer hisnande. Jämför Gällivares 581 kr per invånare med Täbys 2346 kr per invånare, eller Kirunas 411 kr per invånare med Nackas 2000 kr per invånare.
En bättre användning av pengarna vore att göra om avdraget till ett föreningslivs-ROT. Många folketshus-byggnader, idrottshallar, fritidsgårdar, kulturhus med mera byggdes under 60- och 70-talen, och är i behov av upprustning. Samtidigt är fastighetskostnader en av de största – och ökande – utgifterna i många föreningars budget.
Genom stöd till renoveringar och upprustningar skulle man kunna sänka försäkringspremier och driftskostnader, och gynna det lokala kultur-, idrotts- och föreningslivet.
Dessutom skulle det sätta fler i byggbranschen i arbete än det nuvarande ROT-avdraget, som i hög grad förlitar sig på specialiserad arbetskraft för kortsiktiga projekt.
Samhällsnyttan av ett sådant system vore oändligt mycket större än att våra skattemedel används för att subventionera utländska byggbolag för att bygga pooler i Spanien.
Egil Sturk är socialdemokratisk debattör.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Lysande idé!
Något för S att föra fram i valrörelsen!!!