Jämlikhet är både mål och medel
DEBATT Klyftor mellan människor får samhällen att sluta fungera, skriver Arne Ström.
Jämlikhet är inte bara ett mål i sig, utan är också ett redskap att uppnå en rad mål för oss som vill skapa hållbar välfärd, hållbar miljö och klimatvänlig ekonomisk tillväxt.
Jämställdhet mellan kvinnor och män kräver en jämlikhetsnorm. Våld och trakasserier mot flickor och kvinnor av pojkar och män ökar och representerar en allvarlig bristande jämställdhet.
Ökad jämlikhet är en av förutsättningarna för öka jämställdhet mellan könen.
En rättvisare och smartare bostadspolitik behövs för att minska segregering, utarmade förorter och överkonsumtion av lyxinriktad byggverksamhet. Detta är delvis en skatte- och bidragsfråga, men också jämlikhetstänkande i fråga om stadsplanering, byggnormer och arvsregler.
Det är individer som ska avgöra vilka risker man är beredd att ta för sig själv och sina barn. Personer med dålig kunskap om samhälle, miljö, kemi, biologi, teknik, trafik, barnbeteende, svenska språket, lånemarknaden med mera är utsatta och har svårare att undvika faror för sig själva och sina barn.
En förändring av denna utsatthet – exempelvis genom mer riktad information kombinerat med förbättrad utbildning – skulle öka jämlikheten samt minska riskerna för barn och föräldrar.
De övre inkomstgrupperna konsumerar mest av bränsle, vatten, kött, flygresor och elenergi, och har därför störst potential att minska påfrestningarna på miljö och klimat. Dessa grupper har också en större andel importerade varor och tjänster (typ turistresor) i sin konsumtion än genomsnittet.
Större jämlikhet kan därför minska miljö- och klimatpåverkan både i Sverige och i andra länder.
Dagens klyftor och ojämlikhet i samhället har ett klart samband med människors situation under barn- och ungdomsåren. Resurssvaga föräldrar, dåliga skolor och lärare, stor frånvaro från skolan på grundnivå, småbrott som snatteri och fordonsstölder och slagsmål är vanlig historia för vuxna med problem.
Förskolor, fritidsaktiviteter, ungdomsgårdar, ferieverksamhet, sport- och idrottslokaler och bibliotek kostar en hel del, men är – har det visat sig - en utomordentligt god affär, mänskligt och ekonomiskt.
Det är mycket dyrare att vänta tills utanförskapet övergått i psykisk ohälsa, självskadebeteende, drogmissbruk och (gäng)kriminalitet.
Livslängden är starkt beroende av livsstil, samhällsklass och utbildningsnivå. Ökad satsning i form av utbildning för och information till svaga samhällsgrupper får en stor förebyggande effekt på sjukdomar som cancer och kärlsjukdomar.
Livskvalitet och samhällsekonomi förbättras samtidigt. Sammantaget är en mer jämlik livsstil en av de viktigaste åtgärderna för ökat välbefinnande.
Ekonomin påverkas av jämlikhetsnivån. Ojämlika samhällen får i genomsnitt lägre tillväxt än jämlika samhällen.
Minskade skillnader i välfärd och ökad tillit innebära växande humankapital, ökad investeringsvilja hos privatkapitalet och produktivitetsökningar som skapar tillväxt och stärkt konkurrenskraft.
Det är självklart att nyanlända personer som är asylsökande eller arbetskraftsinvandrare inte kan ha samma förutsättningar för jämlikhet som infödda svenskar från första dagen i Sverige.
Invandrade måste få snabb och effektiv undervisning i svenska och sedan prioritet i kompletterande yrkesutbildning eller akademisk utbildning och – inte minst viktigt – hjälp att bygga upp kontaktnät inom arbetsliv och socialt liv.
För att uppnå ökad jämlikhet, som i sin tur kan ge de samhällsvinster, är den allra viktigaste förändringen att utbildningssystemet blir effektivare och mer inriktat på att bidra till jämlikhet i samhället och jämställdhet mellan könen.
Förbättrad och utvidgad utbildning på flera nivåer är en förutsättning för många andra reformer som behövs i Sverige.
Otillräcklig jämlikhet bidrar till segregation i bostäder och skolor, ökad misstänksamhet mellan befolkningsgrupper, ökat våld i nära relationer, minskad tilltro till institutioner och myndigheter, inklusive rättsväsendet och minskad vilja att fullgöra samhällsåtaganden.
Åtgärder för att öka jämlikhet behövs för att öka tillit och stärka och skydda samhällets grundvalar.
Arne Ström är medlem i Kungsholmssossarna, STS och Reformisterna.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Bra!