Korta arbetsdagen, höj barnbidraget och slopa karensen!
DEBATT Så hjälper vi föräldrar att få tiden att räcka till, skriver Ulla Risling.
Barnafödandet minskar i Sverige, och allt fler väljer bort barn. Det är svårt att få tid med både arbete och föräldraskap.
Ett modernt samhälle bör vara ett folkhem byggt med barns och familjers behov i fokus. Så är det inte idag. Individens behov och att maximera egennyttan är det centrala.
Inom politiken står männen alltmer på den blåbruna sidan och kvinnorna röstar rödgrönt. Sprickan mellan män och kvinnor växer.
Föräldrar stressar mellan arbete och förskola. Tiden som barn vistas i förskolan bör vara maximalt 6-7 timmar om dagen. Statistik visar att ca 25 procent av barnen är där 8–10 timmar per dag.
Många barn är stressade av för långa dagar och har förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol. Detta kan kopplas till ökad risk för emotionella och kognitiva svårigheter senare i livet.
En stressad förälder kan även själv må dåligt och få försämrad förmåga att uppfatta och svara på barnets behov. Detta påverkar det känslomässiga samspelet negativt och kan ge upphov till otrygg anknytning.
Bra föräldraskap kan förebygga att barn mår dåligt, vilket minskar risken att de dras in i gäng senare. Föräldrar behöver därför kortare arbetstid!
Under det ojämlika 50-talet var det vanligt att far arbetade 45 timmar i veckan och mor var hemmafru. Nu, med bättre jämlikhet, arbetar två föräldrar båda 40-timmarsvecka, tillsammans 80 timmar.
Många har dessutom långa restider till jobbet.
Föräldrars gemensamma arbetstid har nästan fördubblats sedan 1950. Förebygg stress hos barn och föräldrar genom stöd till föräldrar ekonomiskt och tidsmässigt.
I Sverige förvärvsarbetar 69 procent av kvinnorna och 79 procent av männen. Vi har högst andel förvärvsarbetande kvinnor i världen.
Pappor tar ut ca 31 procent av föräldradagarna, men det är fortfarande mest mammor som dubbelarbetar med arbete och barn.
Sverige är ändå bäst när det gäller jämlikhet i vårdnaden av barn. Vi leder globalt när det gäller hur mycket pappor delar på barnledighet, med högst andel fäder som tar ut föräldraledighet.
Detta bör stöttas och arbetstiden anpassas till fungerande hämtning och lämning på förskolan, så att föräldrarna kan turas om och barnen inte får för långa dagar. Arbetstiden bör förkortas till 6-timmarsdag och 30-timmarsvecka.
De som väljer att bli föräldrar är de som löser befolkningstillväxten i Sverige till allas nytta.
De dubbelarbetar men får inte mer kompensation än ett barnbidrag på 1 250 kronor. En summa som har varit oförändrad sedan 2018, med försämrat penningvärde är det värt 1 040 kronor jämfört med värdet då - en femtedel mindre!
Om någon av föräldrarna blir sjuk så minskar karensavdraget även inkomsten. Detta slår mot de som måste göra arbetet på jobbet.
De som har små barn utsätts för mer smitta pga barns höga infektionsfrekvens och den nära fysiska kontakt som man har med sina barn , och man blir därför oftare sjuk. De som kan arbeta med flextid kan slippa både karensavdrag och lättare hämta sina barn i tid.
Barnbidraget bör höjas och karensavdraget tas bort!
Ulla Risling är psykolog och S-aktiv på Kungsholmen i Stockholm.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Ja!❤️ Detta är ett av vår samtids viktigaste ämnen.
Gärna högre bidrag till barn, och varför inte hålla inne ett antal slantar som öronmärkt tillfallet barnet självt på myndighetsdagen - som "etableringsbidrag"!
Förkortar du arbetstiden utan att samtidigt stärka arbetets ställning gentemot kapitalet kan du inte räkna med annat än att som löntagare själv tvingas betala reformen - genom rationalisering och hårdare utsugning.