Kriminella och riskkapitalbolag ska ut ur sjukvården!
DEBATT Vårdpolitiken kan hjälpa Socialdemokraterna vinna valet, skriver Kjell Tullus och Elias Becirovic.
Det är mindre än ett år till nästa val. Det är nu hög tid att formulera de vallöften som bäst beskriver vår framåtsyftande politik.
Sjukvården rankas av väljarna som en av de allra viktigaste frågorna. De vill veta hur vi ska fortsätta reformera vården.
S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa (BoJH) ger här förslag, som är viktiga för väljarna och som vi föreslår att partiet ska driva både i region och riksdagsvalen.
Förslagen är ett urval från föreningens sjukvårdspolitiska program som går att läsa i sin helhet på vår Facebooksida.
Varken kriminella eller multinationella riskkapitalbolag ska få styra svensk sjukvård
Många läkarmottagningar och sjukhus i Sverige ägs av aktiebolag utan insyn av oss skattebetalare. Vissa är lokaliserade utomlands.
Capio äger S:t Görans sjukhus och mer än 100 vårdcentraler, och ägs i sin tur av Ramsay Health som är lokaliserat i Australien, Dubai och Frankrike.
Aktiebolags främsta syfte är att ge vinst till sina ägare. Offentlighetsprincipen gäller inte i dessa aktiebolag och vi får inte veta hur mycket av våra skattepengar som går till bolagsägarna.
Vissa av dessa bolag styrs av gängkriminella.
Aktiebolag har inte någon plats i svensk sjukvård! Precis som de inte har någon plats i skolan.
Privata sjukförsäkringar får inte ge förtur till skattefinansierade vårdenheter
All vård på skattefinansierade mottagningar måste prioriteras utifrån sjukvårdsbehov och inte efter plånboken.
Det finns mottagningar som är regionägda och som har två köer. En kort för försäkringspatienter och en, ofta för lång, för vanliga skattebetalare. Det bryter både mot sjukvårdslagen och etiska principer.
Det ska inte vara tillåtet att bedriva regionvård och privatvård på samma enhet.
Det behövs en tvingande plan för utbyggnaden av primärvården
Distriktsläkarvården är en grundbult i alla länders sjukvård.
Den är i Sverige mycket sämre utbyggd än i jämförbara länder. När den fungerar väl skapar den trygghet, kortar köer till sjukhusvården och patienter med stadig distriktsläkarkontakt har bättre överlevnad än andra patienter.
Socialstyrelsens mål är att en distriktsläkare ska ta hand om i genomsnitt 1 100 patienter. Det målet är inte uppfyllt i någon av landets regioner.
Genomsnittligt tar en distriktsläkare hand om 1 750 patienter vilket gör det mycket svårt att upprätthålla en god vård.
Alla regioner måste, i samarbete med staten, skapa en bindande plan för hur de ska bygga bort primärvårdskrisen inom 5–10 år.
Det statliga bidraget till sjukvården måste räknas upp till den tidigare nivån och indexuppräkningen återinföras
Sjukvården är finansierad via regionskatten men också av betydande statsbidrag. Detta bidrag var tidigare indexerat men är det inte längre.
LO har räknat ut att sjukvården år 2028, med nuvarande beslut, kommer att få ett statsbidrag på 269 miljarder kronor. Om det hade varit fortsatt indexerat skulle bidraget varit 324 miljarder.
Sjukvårdens finansiering kommer därför 2028 att vara 55 miljarder mindre än vad den skulle ha varit med uppräkningar för inflationen.
Statens bidrag till sjukvården måste återgå till åtminstone den tidigare nivån!
Vårdbehovet och inte marknaden ska åter få styra var sjukvården är lokaliserad
Vården i Sverige är ojämlikt fördelad mellan landsbygd och storstad. Och mellan rika områden och områden som är ekonomiskt missgynnade.
Detta bryter mot hälso- och sjukvårdslagen, som skriver att vård skall ges efter behov och inte på några andra grunder. Våra behov och inte marknadens lönsamhet måste få styra var sjukvården är lokaliserad.
Samarbete och inte konkurrens ska vara den vägledande principen inom offentlig sjukvård
En välfungerande sjukvård måste bygga på ett gott samarbete mellan de olika enheter som behandlar en patient.
De senaste decenniernas marknadisering har betonat konkurrens mellan olika enheter. Det har givit patienterna en försämrad vårdkvalitet.
Vi måste återgå till en sjukvård som betonar samarbete!
Sammanfattningsvis finns det många olika frågor där vi kan använda våra förslag om sjukvården till att vinna nästa val.
Kjell Tullus är ordförande i S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa, pensionerad barnläkare och tidigare verksam i såväl Sverige som Storbritannien.
Elias Becirovic är styrelseledamot i S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa, till vardags leg läkare på akutmottagningen på Danderyds sjukhus.
Välkommen på Öppet forum med utgångspunkt i artikelns innehåll torsdagen den 8 januari klockan 18.00 på restaurang Hubertus, Holländargatan 11 i Stockholm.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Bra! Håller med! Men också bort med LOV i primärvården! Se min debattartikel: https://www.tidningenrorelsen.se/p/vard-ska-ges-efter-behov-inte-efter?utm_source=substack&utm_medium=email