Marknadens misslyckande är ett systemfel
DEBATT Skandalerna är inte avvikelserna, de är normaliteten, skriver Janne Fröderberg.
I decennier har vi matats med berättelserna: om vi bara släpper in marknaden i skola, vård, omsorg och samhällsservice så blir allt effektivare, bättre och mer valfritt. Men gång på gång får vi se motsatsen.
Varje gång låtsas vi bli förvånade, förfärade och upprörda. Vi pekar på fusket, underbemanningen, den pressade personalen, barn och äldre som behandlats som handelsvaror.
Men vägrar tala om problemet: själva systemet.
Det är inte en olyckshändelse att John Bauer-koncernen gick i konkurs och lämnade eleverna i sticket. Inte ett enskilt misslyckande när Carema satte vinst före omsorg och blev symbol för bristande äldreboenden.
Ingen tillfällighet när Arbetsförmedlingen betalade miljarder till privata jobbcoacher utan resultat. Inte en slump att miljardprojektet Nya Karolinska slutade i dyra konsultnotor och bristande styrning.
Så också i Östergötland. I Norrköping stängdes nyligen HVB-hemmet Fyrbylund efter att IVO konstaterat allvarliga brister som hotade både vård och trygghet.
Norrköpings Tidningar avslöjar att 23 våldtäktsanmälningar gjorts från flickor på privata HVB-hem i Norrköpingsområdet under 18 månader. Personal utan utbildning, undermålig tillsyn och otillräcklig bemanning och ändå höga kostnader för kommunen.
Ett tydligt exempel på hur marknadslogiken förvandlar utsatta unga till siffror i en affärsmodell.
Systemet fortsätter att producera avarter. Digitala vårdbolag som Kry har byggt upp kedjor där patienten först möter en app, slussas vidare till den egna vårdcentralen, därefter få medicinen på ett apotek i samma koncern. Allt finansierat med skattemedel men som riskerar att styra patienter dit det är mest lönsamt, inte dit vården behövs.
Kritiken mot överförskrivning, dubbla roller och intressekonflikter har varit massiv. När granskningar visat hur ersättningssystemet utnyttjats till bristningsgränsen, med små regioner som stått med mångmiljonnotor för vård deras invånare aldrig sett röken av, så tangerar vi det som i praktiken är ekonomisk brottslighet.
Och det är precis så marknadslogiken fungerar när den får härja i skattefinansierade verksamheter:
Den bygger på kostnadsjakt i stället för långsiktighet.
Den premierar vinster framför kvalitet.
Den ser medborgaren som kund och människan som kostnad.
När vi upprepat förvånas över konsekvenserna är det antingen ett spel för gallerierna eller en förnekelse att systemet är konstruerat för att skapa just dessa resultat.
Vi måste sluta reagera på varje ny skandal som om det vore en olycklig avvikelse.
Det är inte avvikelser. Det är själva normaliteten.
I 30 år har vi monterat ned det gemensamma: i skola, vård, omsorg, kollektivtrafik, fastighetsskötsel, till och med apoteksservice och lämnat över till de som i bästa fall ser samhällsservice som en affär, i värsta fall som ett snabbt klipp.
När företagen går i konkurs eller lämnar verksamheten står alltid det allmänna där som garant. Vinsterna privatiseras, riskerna socialiseras.
Frågan vi måste ställa är inte längre: Hur kunde detta ske igen?
Den måste vara: Hur länge ska vi acceptera ett system som är byggt för att leverera just dessa misslyckanden?
Det finns bara en väg framåt om vi menar allvar med jämlikhet, trygghet och kvalitet i välfärden. Vi måste ta tillbaka kontrollen.
Vi måste återupprätta principen att skattefinansierade verksamheter är ett gemensamt ansvar, inte en marknad.
Det är inte fler kosmetiska regleringar vi behöver, utan en ny kurs: Bort från nyliberal marknadslogik, tillbaka till demokratiskt ansvarstagande.
Sluta bli förvånade. Kräv förändring.
Janne Fröderberg är socialdemokrat i Linköping.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Jättebra Janne Fröderberg - det är just det som är den fråga som S ska driva "Hur länge ska vi acceptera ett system som är byggt för att leverera dessa återkommande misslyckanden?" Misslyckanden som kostar oss alla enorma belopp varje år och som inte leder till någon som helst form av växt och utveckling mer än i dessa giriga företagsägares plånböcker.
Lysande. Sedan får högerkapitalism ekonomin att kantra också, när köpkraften blir för låg.