Martina Enghardt: Hur kan det få vara ett lotteri att klara av skolan?
RÖRELSENS RÖSTER Jag vill ta hela samhället vid axlarna, ruska om det och säga att en förändring måste hända.
En viktig idé med Rörelsen är att ge röst åt fler. Artikelserien “Rörelsens Röster” består av argumenterande, personligt hållna texter med krönikörens egna tankar och kommentarer. Välkommen att ta del av Martina Enghardts berättelse:
I början av juni lyssnade jag på ett av Dagens Ekos avsnitt om pojkars skolgång och avsnittet har varit kvar hos mig sedan dess.
Som mamma till två barn, en flicka och en pojke, blev jag berörd av det faktum att mina barn kanske inte kommer ha samma möjligheter i skolan. Jag säger kanske, för jag vet också att det faktum att både jag och min man har pluggat på universitetet också påverkar mina barns skolgång positivt.
För att inte tala om vilken skola de kommer att gå på.

SKR släppte en rapport i mars 2023 som tydligt visar att flickor gör bättre ifrån sig i grundskolan än pojkar. Den visar att pojkar inte lika ofta har gymnasiebehörighet som flickor, och att de inte har samma kunskapsnivå.
Men det är inte bara i Sverige det ser ut så här för pojkar. UNESCOs rapport från 2022 visar att det är ett globalt problem att pojkar inte klarar skolan lika bra som flickor. Även om pojkar i större utsträckning har tillgång till utbildning.
SCB slog 2021 fast sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och elevers meritvärde i årskurs 9. Barn till högutbildade föräldrar lyckas bättre i skolan än de vars föräldrar är lågutbildade. Vilken tur för min son … men alla andra pojkar då?
Ditt kön, dina föräldrars studiebakgrund och var du går i skola någonstans ska inte år 2023 spela roll för hur bra du klarar av din skolgång. Som lärare och förälder blir jag frustrerad över att samhället ser ut på det här sättet.
Hur kan det 2023 vara ett lotteri om man klarar av skolan eller inte?
Faktorer som dessa, som man själv inte kan påverka, ska inte påverka dina skolresultat. För om du inte klarar skolan, är risken större att du hamnar i arbetslöshet och utanförskap.
Frustrationen jag känner finns även i rummet när vi har uppstartsdagar på jobbet. Mina kollegor och jag oroas över elevernas resultat, över antipluggkulturen i klassrummet och att vi lägger så mycket kraft på att få eleverna att klara av gymnasiet.
Något måste ändras. Alla barn och ungdomar har rätt till en bra start i livet. Jag vill ta hela samhället vid axlarna, ruska om det och säga till det:
”Vakna! En förändring måste hända. Vill vi inte mer för våra barn och ungdomar?”
Och det finns ingen quick fix av skolsystemet för att lösa detta. Visst, mer resurser till skolan och bättre förutsättningar för personalen är ett steg i rätt riktning.
Nedskärningar är verkligen inte vägen att gå. Men samhället måste också förändras.
Vi, alla vuxna, måste finnas där för våra barn och ungdomar. Alla måste få en chans att skapa en bra grund för sin framtid.
Oavsett kön, föräldrars studiebakgrund och bostadsområde.
Martina Enghardt är lärare och kommunpolitiker i Mölndal.
Tidigare i Rörelsen:
Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Martina Enghardt: Hur kan det få vara ett lotteri att klara av skolan?
Vi vet att dina gener har stark påverkan på hur bra du lyckas i skolan (se exempelvis boken The Genetic Lottery av Kathryn Harden). Att skapa en skola där inte "faktorer som du inte själv kan påverka" påverkar ditt resultat är alltså biologiskt omöjligt, om vi räknar in gener bland dessa faktorer.
Vi vet att du ärver dina gener från dina föräldrar, och att det alltså finns en stark genetisk korrelation mellan dina egna studieresultat och dina föräldrars utbildningstid. Vad jag vet finns det inte insatser inom ramen för normal politik som är starka nog att utjämna dessa skillnader. Det är varken realistiskt eller önskvärt att skapa ett samhälle där dina föräldrars studiebakgrund (som är starkt påverkade av deras gener) inte påverkar dina egna studieresultat (som ju starkt beror av de gener du ärvt).
"Antipluggkultur" är en rimlig motreaktion från pojkar som blir tvingade in i en institution som är missanpassad för dem, och ingenting som pojkarna själva ska skuldbeläggas för. Om vi bygger en skola som faktiskt är anpassad för pojkar så kommer "antipluggkulturen" att försvinna.