Nu är gruvstaden Kirunas hjärttransplantation utförd
DEBATT Kyrkflytten var billig jämfört med en stillastående malmbana, skriver Robert Björkenwall.
Den stora kyrkflytten i gruvstaden Kiruna har nu gått live på SVT i två dagar den 19-20 augusti 2025.
Flytten sker som ett led i den stora stadsomvandlingen. Den är en nödvändighet eftersom världens största underjordiska järnmalmsgruva fortsätter växa, och äter sig in i Kirunas gamla stadscentrum. Då måste gamla byggnader rivas, eller flyttas såsom fallet nu är med den 672 ton tunga Kiruna kyrka.
“De 500 miljoner som kyrkflytten kostar kan jämföras med när Malmbanan står stilla så kostar produktionsbortfallet 100 miljoner per dygn för gruvbolaget LKAB.”
Transporten sker helt sammanhållet med såväl prins Eugens fantastiska altartavla och orgeln kvar på sin vanliga plats i kyrkan. Och sköts av en jättelik trailer med 224 hjul på 56 hjulaxlar i en hastighet av 0,5 km i timmen, under två dagar.
Bara flytten av den 40 meter breda och mycket speciella kyrkan kostar 500 miljoner kr. Men det anser såväl gruvbolaget LKAB som Kirunaborna vara både nödvändigt och värt kostnaden.
Denna världsunika händelse följs brett såväl nationellt som internationellt, med stort uppslagna rapporter i bland annat BBC och New York Times.
Den stora kyrkflytten är en grandios upplevelse, säger en reporter längs flyttvägen. Ja, det råder rena festivalstämningen i Kiruna bland folk på plats.
Och när kyrkan är på sin nya plats bjuds det på världens största kyrkkaffe!
Hur som är den här så är det stora kyrkflytten nödvändig, trots den höga kostnaden. Som den folkbildande Kiruna- och Hjalmar Lundbohm-historikern Curt Persson säger:
"I grunden är kyrkan Kirunas hjärta och den måste med till gruvstadens nya centrum."
Med kyrkflytten genomförd så har Kiruna genomfört sin hjärttransplantation.
De 500 miljoner som kyrkflytten kostar kan jämföras med när Malmbanan står stilla så kostar produktionsbortfallet 100 miljoner per dygn för gruvbolaget LKAB.
Trafikverkets bedömare beräknar att det kostar 2,6 miljarder kr att funktionssäkra malmbanan. Kanske skulle LKAB kunna gå in och finansiera det?
Det är inte känt om LKABs ledning kan tänka sig det. Men om företaget får minska sin vinstdelning till statskassan med motsvarande belopp så borde det inte vara något problem.
En helt annan sak är sedan att framåt så borde Malmbanan få dubbelspår. Och det kostar mycket mer.
Men till detta kan, rentav borde staten kunna låna upp kapitalet via Riksgälden, till mycket låg ränta. Det vore både bäst och mest kostnadseffektivt.
Robert Björkenwall är frilansjournalist och utredare.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.