Vart ska jag ta vägen? Frågan får jag av en ensamstående trebarnsmamma som bor i en hyresrätt utanför Eskilstuna.

Området hon bor i ska rustas upp och hyran riskerar att höjas med 50 procent. Hennes undersköterskelön räcker knappt i dagsläget. För henne och hennes tre barn kan renoveringen bli en renovräkning.

Men hon är inte ensam om att undra vart hon ska ta vägen.

Samma fråga ställs av studenter som snart är färdiga med sin sista högskoletermin, och därmed snart måste flytta ut ur studentlägenheten.

Av pensionärer som inte orkar sköta huset längre men som inte har råd med de nybyggda hyresrätterna.

Och av helt vanliga, arbetande människor som har svårt att få ihop både livets och ekonomins pusselbitar.

Inte så konstigt att vi frågar. I 30 år har bostadsmarknaden långsamt förfallit. När 90-talskrisen slog till avskaffades vartenda statligt byggstöd och bostadsbyggandet störtdök. Nu skulle marknaden klara biffen.

Resultatet lever vi med idag, i form av skriande bostadsbrist och en nyproduktion som är alldeles för dyr för folk med normala inkomster.

Situationen blir inte bättre av att lägenheter med rimliga hyror renoveras med chockhöjda hyror som följd, eller ombildas till bostadsrätter med höga priser.

Annons

Samtidigt som Sverige lider av bostadsbrist, ökad trångboddhet, renovräkningar och dyra nyproduktionshyror så öser staten miljarder över det ägda boendet.

Den som äger sitt boende och vill renovera köket trots att det bara är tio år gammalt kan få ROT-avdrag. Men det finns inget liknande stöd för att renovera hyresfastigheter som inte rustats upp sedan 70-talet.

När räntorna stiger kompenseras de som äger sitt boende automatiskt genom ränteavdrag som kostar staten mångmiljardbelopp.

De som bor i hyresrätt får vackert betala höjda hyror, utan minsta statligt stöd.

Det är dags att stoppa bo-orättvisan och den omvända Robin Hood-politik som skapat den.

Hyresgästföreningen riktar följande krav till politiken:

1. Utveckla investeringsstödet. Investeringsstödet gav 50 000 nya hyresrätter med lägre hyror innan det avskaffades när M-KD-SD-budgeten gick igenom.

Detta trots att det behövs mer än någonsin, när stigande räntor och ökade materialkostnader riskerar att leda till en tvärnit för bostadsbyggandet. Investeringsstödet bör inte bara återinrättas utan också utvecklas till ett förmånligt bygglån för att hålla uppe byggandet när konjunkturen viker. 

Staten lånar billigt och kan i sin tur ge lån med förmånliga räntor till de som bygger, i utbyte mot att de håller lägre hyror i det som byggs. Lån i stället för bidrag blir dessutom mindre kostsamt för statskassan.

2. Renoveringsstöd och stärkt hyresgästinflytande. 300 000 bostäder från miljonprogramsåren behöver fortfarande renoveras, men idag leder det inte sällan till hyreshöjningar på 60 procent eller mer.

För att hyresgäster inte ska renovräkas bör även hyresrätten ges statligt stöd till renovering, och bostadsbolag ges möjlighet att skattefritt fondera pengar till underhåll.

Hyresgäster bör också kunna välja mellan olika nivåer på upprustning för att kunna påverka sin hyreshöjning.

3. Rättvisa skatter mellan ägt och hyrt. 2020 använde staten 28 miljarder till ränte- och ROT-avdrag till ägt boende och 3 miljarder till investeringsstöd för hyresrätter. En obalans som bara ökat sedan dess.

Som en följd av skatteorättvisan är en nybyggd hyresrätt upp till 2 500 kronor dyrare i månaden än motsvarande bostadsrätt. Därför behövs en skattereform som skapar rättvisa mellan ägt och hyrt boende.

Införande av låg, fullt avdragsgill moms på hyran och ett avskaffande av fastighetsavgiften på hyresfastigheter kan vara delar i en sådan.

Om Sveriges politiker svarar på de här kraven kan de slippa svara på frågor om vart befolkningen ska ta vägen när det saknas bostäder till överkomliga hyror. Det valet borde vara enkelt.

Ola Palmgren är valledare för Hyresgästföreningen.