Innan kriget började, exporterade Ryssland och Ukraina tillsammans cirka 30 procent av världens vete. Och Ukraina var en av de viktigaste leverantörerna till FNs nödhjälpsorgan World Food Program, som transporterade stora delar av maten till nödställda i Jemen, Afghanistan, Etiopien och Syrien från hamnen i Odesa.

Med stora delar av befolkningen på flykt eller krigsmobiliserad kommer mycket åkermark i Europas kornbod att ligga i träda i år. Och ukrainare på flykt eller under belägring behöver själva ta del av nödransonerna.

FN-organet varnar nu för att 30 miljoner fler kommer hamna i akut hungersnöd innan sommaren. Och många svenska biståndsorganisationer kritiserar nu regeringen när den föreslår att flyktingmottagandet till stora delar ska finansieras genom nedskärningar i biståndet.

Att krig leder till stigande priser på mat och andra varor och tjänster är inte någon nyhet. Såväl Korea- som Vietnamkrigen ledde till stora prisökningar, som satte press på ekonomier och samhällen världen över.

Men den snabba tekniska utveckling och globalisering som tog fart efter Berlinmurens fall - med Kinas snabba industrialisering som motor - har nästan fått oss att glömma att kampen mot inflationen länge var en av de stora frågorna i den politiska debatten.

När världen stängde ner under våren 2020 ledde det inledningsvis till fallande priser. Men trots att uppstarten efter pandemin varit skakig, så har den ökade ekonomiska aktiviteten ändå skruvat upp priserna till följd av brister på allt ifrån transportfartyg till halvledare i nedstängningarnas spår.

Och så kom de ökade energipriserna under hösten 2021, åtminstone delvis orsakade av att Ryssland ville sätta politisk press i uppmarschen till kriget i Ukraina.

Annons:

Kriget har lett till Putinpriser på allt. Vi har hög inflation för första gången på en generation. Priserna stiger inte längre i takt med att ekonomin växer, utan betydligt snabbare än så.

Förväntningar spelar en avgörande roll för ifall tillfälliga prisstegringar ska leda till varaktigt hög inflation. Om människor förväntar sig höjda priser, ser de till att höja sina egna priser i förebyggande syfte. Det skapar snabbt ett självspelande piano - en inflationsspiral. Med negativa konsekvenser för samhällsekonomin.

I Sverige har det sedan 1990-talet funnits en stark tillit till att Riksbanken håller nere inflationen. Snarare så har debatten handlat om att banken stramat åt för mycket och hållit inflationen för låg.

Det har fungerat för fackförbund att acceptera låga nominella löneökningar, om man kan vara förhållandevis säker på att prisökningarna fortsätter vara små. På så vis vet medlemmarna att de får en reell ökning i lönekuvertet.

Annons:

Men om de varor och tjänster som människor behöver för att få vardagen att gå ihop blir dyrare, så blir pressen stor att kräva kompensation genom höjda löner. När företagen sedan kompenserar höjda lönekostnader med höjda priser så är spiralen igång.

De stora störningarna i världsekonomin som orsakats av kriget och sanktionerna kommer kräva ett gemensamt ansvarstagande. Därför bör regeringen snabbt bjuda in till samtal mellan parterna inför den stundande avtalsrörelsen.

Samtalen behöver bland annat beröra:

• Stärk samordningen av lönebildningen, för att förhindra en inflationsspiral som är skadlig för alla. I detta läge med stor osäkerhet bör utgångspunkten vara ettåriga avtal som utgår från ett förtroende för Riksbankens förmåga att stabilisera prisökningarna. Det sätter press på alla att bygga förtroende för varandra och den svenska modellen, och ger samtidigt möjlighet att kräva ut kompensation i efterhand om priserna stigit snabbare.

• Gå bort från tillfälliga priskompensationer på enskilda varor, och gå över till generella åtgärder för att skydda framför allt låginkomstgruppers köpkraft. När inflationen spridit sig kan staten inte fortsätta kompensera stigande el- och bensinpriser, och idén om statligt satta maxpriser på fossila bränslen är direkt kontraproduktivt för klimatet. Höj i stället barnbidragen och se till att värdesäkra pensioner, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring.

• Säkerställ att de nödvändiga räntehöjningarna inte orsakar finansiell stress för hushållen. Ett enkelt sätt kunde vara att lätta på amorteringskraven om räntorna når över en viss nivå.

Kriget är inte bara en humanitär och säkerhetspolitisk katastrof - det gör allting dyrare. I hela världen. Och det tvingar alla regeringar att tänka till för att begränsa de långsiktiga effekterna för människors försörjning.

Det finns starka skäl för en socialdemokrat att hata inflationen, för hur den gröper ur hushållsekonomin för vanligt folk. Men det behöver kombineras med förnuft.

Och ta vara på den svenska modellens inneboende förmåga att samla människor runt bordet. För att gemensamt förhindra att inflationsspöket vaknar till liv på allvar.