I en tv-intervju inför kommunalvalet 1966 tillfrågades statsminister Tage Erlander vad han hade för råd att ge till det unga par som ville gifta sig och skaffa bostad.

Svaret att “de får ställa sig i bostadskön” imponerade inte på väljarna, eftersom det då tog tio år att få lägenhet i en stad som Stockholm. Och Socialdemokraterna gick tillbaka i valet.

I början av januari i år rapporterade P4 Skaraborg att Sara Stensson i Nossebro fått en elräkning för december på över 10 000 kronor.

Hon är en av många som drabbats när ekonomisk återhämtning, nedstängda tyska kärnkraftverk och minskade ryska gasleveranser drivit upp energipriserna till rekordnivåer.

Under vintern har oron vuxit hos människor som bor utanför fjärrvärmenäten, och ser hur höjda energipriser gröper ur privatekonomin. Och allt fler har efterfrågat politiska svar.

Ett svar är att säga att det är meningen att det ska vara dyrt, för du ska binda din elräkning och inte ha direktverkande el.

Höga elpriser motiverar hushållen att välja bättre alternativ som värmepump och bergvärme - eller rentav solceller. Och det får fler att tilläggsisolera och sänka inomhustemperaturen.

Men denna typ av ekoteknokratiska svar väcker bara förtroende hos en begränsad grupp av redan övertygade. Och de höjda priserna drabbar också den som har ett smartare värmesystem, om än inte på samma drakoniska vis.

Risken är att personer som oroar sig för sina energipriser nu och i framtiden börjar ifrågasätta hela idén med omställningen. Då är risken att en folklig opinion mot nödvändiga klimatåtgärder växer sig stark. Det har vi hittills inte riktigt sett i Sverige.

Precis som i fallet med Tage Erlander och bostadskön, så kan det rimliga svaret från en person på en statlig myndighet låta otillräckligt när det uttalas av en politiker. Medborgaren förväntar sig att den som har det politiska ansvaret ser de problem jag upplever i min vardag, och gör sitt bästa för att hitta lösningar.

Dagens höga priser på el och drivmedel slår hårdare på landsbygd än i storstad.

Fördelningsprofilen är urusel. Energiskatter är en regressiv form av beskattning, där den som har låga inkomster betalar en procentuellt större andel än vad den som tjänar mycket gör.

Det är därför ingen slump att höjda energipriser är politiskt sprängstoff i många länder denna vinter.

Om socialdemokratin är oförmögen att beskriva detta problem, är risken att väljarna upplever att partiet tappat kontakten med de man finns till för att representera. Och då kommer andra politiska krafter kunna exploatera missnöjet.

Frankrike och Norge är två av de länder som tillfälligt sänkt energiskatter eller infört särskilda bidrag för de som fått kraftigt höjda kostnader.

Därför är regeringens besked den 12 januari om att kompensera hushåll med hög elkonsumtion med upp till 6 000 kronor mycket välkommet.

Att tillfälligt kompensera hushållen när priserna drivits upp av extraordinära omständigheter är inte att äventyra klimatpolitiken.

Det är att trygga förtroendet för den genom att visa att man står på medborgarnas sida och hittar lösningar när konsekvenserna blir orimliga.

På lite sikt kan ROT-avdragen styras om så de fokuserar mer på bättre energilösningar och mindre på att kunna byta skattesubventionerat kök vartannat år.

Och som Elin Norén föreslog i Rörelsen i november 2021 kan reseavdragen differentieras så att de är högre på glesbygd där det ofta saknas rimliga alternativ till bilen.

Men det behövs också en långsiktig energipolitik som garanterar att strömmen räcker för behoven, när allt fler sektorer fasar ut fossila bränslen och ersätter med el.

Vindkraftsutbyggnaden behöver fortsätta. Samtidigt kan man inte blunda för att också detta energislag har inneboende konflikter - inte minst om markanvändningen.

Och så länge vi saknar bra sätt att lagerhålla energi så kommer väderbaserade system inte räcka till för att ge tillräcklig baskraft året runt. Därför är det svårt att räkna bort kärnkraften - om inte Europas energisystem ska göra sig än mer beroende av rysk fossilgas.

Vid tiden för intervjun med Tage Erlander hade riksdagen redan fattat beslut om att bygga en miljon bostäder på tio år.

När miljonprogrammet var färdigbyggt gick det betydligt fortare att få tag i någonstans att bo. Politiken bidrog till att göra vardagen enklare - för såväl det nygifta paret som så många andra.

Regeringen har nu visat att man tar de skenande elpriserna på allvar, och är beredd till åtgärder för att hjälpa dem som drabbats värst. Det är ett viktigt besked till dem som just nu oroar sig för hur de ska betala sina elräkningar.

För i grunden handlar det om trygghet för vanligt folk.

Share

Texten är uppdaterad den 14 januari. I en tidigare version stod att de höjda elpriserna ger staten miljarder i ökade skatteintäkter. Det är bara sant om man inte räknar in att många hushåll avstår från annan konsumtion - något som drar ner skatteintäkterna i andra änden. Och energiskatten är relaterad till elförbrukningen, inte till elpriset. Så rätt ska vara rätt, texten är ändrad.