Kompetensförsörjningen är en av våra stora samtidsutmaningar. Många branscher kämpar med att få tag på och behålla kompetent arbetskraft.

Välfärden med skola, vård och omsorg har svårt att stå sig i konkurrensen när andra branscher växer.

Av de yrken som det råder akut brist på enligt Arbetsförmedlingen så är 68 procent yrken inom välfärdssektorn. Som läget ser ut kommer den nuvarande situationen ytterligare förvärras de kommande åren.

Socialdemokratin har ett unikt track record av att både våga och lyckas ta sig an stora samhällsutmaningar och bygga ett bättre samhälle, genom social ingenjörskonst och tydliga reformer.

Kompetensförsörjningen inom välfärden behöver den kraften nu. Vår tid är nu. 

Mellan åren 2019 och 2029 förväntas Sveriges befolkning öka med cirka 478 000 personer, enligt SCB:s prognoser. Den åldersgrupp som ökar mest är gruppen 80 år eller äldre, som väntas öka med cirka 256 000 personer. Det motsvarar en ökning av gruppen 80+ med 48 procent. 

För att svara upp mot demografiutvecklingen behöver antalet anställda i välfärden öka med cirka 13 000 personer årligen under den här perioden, prognosticerar Sveriges Kommuner och Regioner.

Utöver de ökade behoven förväntas 336 000 medarbetare gå i pension de kommande tio åren, vilket innebär att det i snitt finns ett behov av att rekrytera ytterligare cirka 34 000 årligen.

Tillsammans handlar det om ett rekryteringsbehov under de närmaste tio åren på cirka 470 000 medarbetare.

Små förändringar i antalet personer i arbetsför ålder, tillsammans med stigande sjuktal och ett utbrett deltidsarbete (bestående av både ”frivillig” och ofrivillig deltid) är ytterligare faktorer som försämrar utsikterna för hälsosam och hållbar kompetensförsörjning för sektorn. 

Hur löser vi då detta? Strax före jul presenterade parterna på offentligsidan ett historiskt avtalspaket rörande omställning och trygghet för 1,2 miljoner anställda inom välfärden. I korta drag innebär överenskommelsen en rejäl boost i attraktiviteten för välfärdsjobben:   

• Kraftigt ökade avsättningar till tjänstepensionen, från 4,5 till 6 procent för pensionsgrundande delar av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp. 2022 är den summan 44 375 kr/månad. 

• Ett rejält utökat studiestöd och omställningspaket för den som är yrkesverksam inom välfärden att utvecklas inom eller växla spår i sin yrkeskarriär som kan ge upp till tre års heltidsstudier med 80 procent av lönen. 

• En avsiktsförklaring om friskare arbetsplatser och satsningar på ökad kunskap om friskfaktorer och bättre arbetsmiljö. 

Det är ett riktigt bra avtal. En viktig bit i kompetensförsörjningspusslet. 

I slutet av januari presenterade utbildningsminister Anna Ekström en ny inriktning för dimensionering av gymnasieskolans program, där arbetsmarknadens kompetensförsörjningsbehov för första gången får betydelse för dimensioneringen av utbildningsplatser.

Det är ett viktigt skifte i relationen mellan utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Även det en del av lösningen, och mer av den varan behövs. 

Kompetensförsörjningsproblemen inom välfärden är så pass stora och växande att det inte räcker med en handfull reformer. Här behövs socialdemokratins samlade kraft och sociala ingenjörskonst.

I varje kommunal nämnd eller styrelse behöver tanken väckas: Vem ska jobba här i våra verksamheter nu och om ett par år? Hur ser vi till att skapa de bästa förutsättningarna för människor att jobba i välfärdsyrken och hur gör vi det hållbart? 

För att hjälpa tanken på traven kommer här ett par ytterligare förslag på hur kompetensförsörjningen kan förbättras.

1. Ta vara på personalen som redan finns i verksamheterna. Förbättra arbetsmiljö och villkor för välfärdsjobben så att sjukskrivningar och deltidsarbete minskar. Det ska vara möjligt att orka jobba heltid ett helt yrkesliv utan risk för att bli sjuk av arbetsbelastningen. 

2. Fortsätt bygga ut utbildningsplatser i prioriterade välfärdsyrken, satsa på yrkesvägledning och stöd för fler att komma in i välfärdsjobben. Våga prioritera resurser till yrken som leder till jobb inom välfärden. 

3. Bygg robusta system för att tillvarata välfärdserfarenhet hos personer som invandrat. ”Projektifieringen” på det här området behöver ersättas med hållbara och begripliga system som består över tid. 

4. Acceptera att de offentliga arbetsgivarna har konkurrens och att arbetsmarknaden har breddats för många grupper inom välfärden. Det är inte genom att ”låsa in” personalen i dåliga villkor som arbetsgivare kommer att locka fler att jobba hos dem.

5. Ta tag i arbetsmiljö- och återhämtningsskulden till personalen, som byggts upp under pandemin. 

6. Dimensionera hemtjänst och äldreomsorg för att undvika att yrkesverksamma, ofta kvinnor med stor yrkesskicklighet i välfärdsyrken, ska behöva gå ner på deltid för att ta hand om äldre föräldrar.

Vi kan och vi ska klara välfärden. 

Rebecka Prentell är socialdemokrat i Sundbyberg och stabschef på Vårdförbundet.