S borde vara en drivkraft för starkare djurskydd
DEBATT Bilden av Sverige som förebild håller på att krackelera, skriver Felicia Schartner Giertta, Jesper Lindholm, Elin Lundgren och Tora Mårtensson.
Regeringen har pausat sitt förslag om slopad betesrätt för våra mjölkkor denna mandatperiod. Men ännu är inte kampen över för ett bättre djurskydd, både inom vårat parti och i samhället.
“Sverige ska ha världens bästa djurskydd.” Detta är den politik som vårt parti slår fast år efter år. Samtidigt vågar vi inte ta ställning för att faktiskt stärka djurskyddet.
Vi vågar till exempel varken ta ställning för ett förbud mot så kallade turbokycklingar (när höns drivs upp snabbt med lidande och problem) eller mot pälsdjursfarmning.
Detta trots att åtta av tio väljare vill se ett förbud mot pälsdjursfarmning. Och trots att flera kommuner själva har beslutat om förbud mot turbokycklingar i sina egna verksamheter.
Nio av tio konsumenter står bakom krav på tuffare djurskyddslagar, enligt en europeisk undersökning genomförd av bland andra Sveriges Konsumenter. Vårt parti behöver steppa upp för att hänga med i utvecklingen och fånga folkviljan.
Svenska bönders starkaste konkurrensfördel är en god djurhållning och det faktum att detta är viktigt för svenska konsumenter.
Vi är skyldiga både svenska folket och svensk djurindustri att driva på för förändring. Vi tjänar på att bli bättre.
Samtidigt börjar bilden av Sverige som en förebild inom djurskydd alltmer att krackelera.
Vi har till exempel EU:s mest högintensiva kycklinguppfödningar. I vårt land är 98 procent av kycklingarna så kallade “turbokycklingar”, vilket skapade stor debatt efter granskningen i Uppdrag granskning 2023.
“Världens bästa djurskydd” tillåter alltså en industri där djur är framavlade på ett sätt som gör att de skulle självdö om de inte slaktas efter fem veckor – på grund av deras onormalt snabba tillväxt. De lever i stressiga och trånga miljöer, och föräldradjuren riskerar att börja äta på varandra.
Socialdemokratin skulle kunna vara en ledande kraft i detta arbete, som både gynnar djuren, uppfödare, svensk konkurrenskraft och är vad våra medborgare förväntar sig.
Istället – när man granskar vad som faktiskt sägs – ser vi att de politiska förslagen gällande djurskydd i stort handlar om att luta sig tillbaka och vänta på att någon annan, EU eller konsumenterna, ska ta initiativ.
Det är i alla fall vad man kan utläsa från det uttalande om djurskydd som ligger till grund för hur årets partikongress besvarat inkomna motioner i ämnet.
Och visst bör vi och ska vi förvänta oss mycket från både EU och konsumenter.
Men det är i stället den sittande Tidöregeringen som har utverkat avvecklingsstöd till pälsdjursfarmar. Det borde ha varit vårt genomförande.
Betesrätten ligger svenska folket varmt om hjärtat, det är en del i den svenska identiteten. Det har nu Tidöpartierna upptäckt.
Här hade vi haft råd att vara ännu modigare och profilera oss i frågan. Vi måste fortsatt våga driva opinion, stå upp mot utredningar som vi vet inte har djurens bästa i fokus och lägga nya förslag som flyttar fram positionerna. Vi måste lägga faktisk politik till de ord vi fastslagit på kongressen.
Det är något vi borde göra och det är något vi tjänar på att göra. Så låt oss bli bättre!
Felicia Schartner Giertta (S), gruppledare i Miljö och hälsoskyddsnämnden Stockholms stad.
Jesper Lindholm (S), ordförande Skarpnäcks s-förening, tidigare sakkunnig vid Miljödepartementet och Europaparlamentet.
Elin Lundgren (S), ledamot i kommunfullmäktige Gävle samt riksdagsledamot mellan 2010-2022.
Tora Mårtensson (S), ordförande Avantgarde Kvinnoklubb Stockholm.




Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.




Har någonsin svenskt jordbruk någonsin varit förebild? Den agrara revolutionen gjorde lantbruk till "en sysselsättning för gentlemän"- och utslitna statarkärringar. Den industriella revolutionen tömde storböndernas lagårdar på både boskap och arbetskraft. Och nu lever samma gentlemän på EU-bidrag som de får i utbyte mot att odla (eller inte odla) energiskog.