Så återskapar vi demokratin underifrån
DEBATT Få fart på klimatomställningen genom att vitalisera demokratin, skriver Jens Rundberg och Kjell Dennhag.
Vi har idag en enig forskarkår som har talat om för oss vad vi behöver göra för att undvika en klimatkatastrof.
Vi behöver få ner koldioxidhalten i atmosfären till en närmast förindustriell nivå, för att stabilisera klimatet och återfå ett balanserat fungerande hos planetens stora system.
Den globala uppvärmningen har redan påverkat funktionen hos havsströmmar som transporterar värme och kyla mellan olika världsdelar. Det leder till att avsmältningen av isarna påskyndas och havsnivåhöjningen ökar.
Vädersystemen har förändrats av uppvärmningen så att jetströmmarna som styr lågtryckens och högtryckens banor har fått en tendens att bli kvar i vissa lägen. Det medför mer utdragna perioder av antingen värmeböljor och torka eller ihållande lågtryck med extrema regnmängder.
Konsekvenserna blir ökande skador på egendom, infrastruktur, skogar, ekosystem och matproduktion. Försäkringsbolagen får alltmer problem att kunna försäkra egendom.
Ändå tar inte politikerna de krafttag som behövs, och ändå agerar inte gemene man.
Gemene man är låst och fångad i plånboksfrågorna. Att ha råd med avbetalningarna på huset, att få in pengar till mat på bordet, att kanske kunna åka någonstans när det blir semester.
Trots detta har allmänheten en generell förståelse för klimatfrågan. En bit över 80 procent är oroade och vill se rejäla klimatåtgärder men ser inte vad man kan göra.
Tänk er då att ett forum finns, som på utvalda helger samlar människor för att tillsammans ta tag i de här frågorna. Urvalet av människor sker representativt så att alla inkomstgrupper, åldrar och kön etc finns med.
Detta forum har sedan en direkt rådgivande funktion för att ta fram underlag för beslut. Beslut som ska fattas i kommun eller riksdag.
Men forumet har också den viktiga uppgiften att överbrygga motsättningar. Att flytta på låsta uppfattningar och genom ett välorganiserat samtal, som lotsas av kunniga funktionärer, komma fram till resultat i känsliga frågor som till exempel klimatomställningen.
Ett resultat, en genomarbetad text som alla i den säg trehundra personer starka gruppen kan stå bakom.
För att underlätta processen har också forumet tillgång till forskare som kan delge fakta kring de frågor som ska behandlas.
Om en serie sådana rådslag genomförs gällande samma eller olika frågor, kommer politikerna att ha ett underlag för beslut som inte kan negligeras.
Man kommer att våga ta beslut utan att vara rädd för att mista sina röster. Omvänt kommer känslan av att vi är med och påverkar vår framtid att allt starkare genomsyra de som deltar.
När sedan nästa forum genomförs så väljs nya människor ut, så att genomströmningen i befolkningen blir stor.
Lämpligtvis utgår en fråga om att delta där man kan säga nej om man vill, frågan går då vidare till någon annan, men balansen mellan olika inkomstgrupper mm måste hela tiden upprätthållas.
På detta sätt kan en fördjupning av demokratin skapas. Vi kan bibehålla vårt partisystem, men också skapa något som gör det som folkrörelserna inte längre förmår - att mobilisera folkflertalet i utförandet av demokratiska processer.
Historien kommer inte tillbaka. Vi behöver nya former som kan vitalisera demokratin.
All makt ska ju utgå från folket.
Naturligtvis kommer inte de som drömmer om ett folk, jord och ett land att tycka om det här. Det kommer att gapas för att vanliga människor får vara med.
Men hotet från framtida tipping points och klimatkatastrofer gäller oss alla. Och det är ju precis därför som fler behöver vara med.
Frågan är för stor, för omfattande och genomgripande för att endast behandlas av våra politiker.
Troligtvis behövs en inarbetningsfas för att sätta ett sådant här system på plats. Vi är sedan decennier skolade i att inte ha tid, att se till oss själva och bara gå och rösta vart fjärde år.
Det är troligtvis att föredra att uppbyggnaden sker i landets kommuner, eller till och med kommundelar, där lokalkännedomen är störst och det därför för deltagaren kan ge en direkt känsla av sammanhang i samtalen.
Man vet vad man talar om.
Det krävs en uppgradering av det demokratiska systemet för att komma vidare.
Den representativa demokratin sitter fast. Befinner sig i limbo, i ett dödläge.
Vi kan inte längre acceptera undvikandet av att hantera vår tids ödesfrågor som politiken hänger sig åt. Det behövs en folklig injektion.
Ett underifrån som driver på. Ett underifrån som tar ansvar.
Jens Rundberg är aktiv i bland annat klimat- och fredsrörelsen i Umeå, även i studiecirklar med Reformisterna i Umeå.
Kjell Dennhag är aktiv i klimatrörelsen, kommer ur rörelsesammanhang och har jobbat många år i Umeå med undervisning i hållbar utveckling i grundskolan.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Ang. klimatförändringarna: på 1600-talet var det lika varmt. vattennivån höjdes på land.
Dessvärre fungerar inte demokratin såsom V-dem skissar den på mer än en punkt av de fem och det gäller den elektorala demokratin, när partierna fått sina röster hanterar de resultatet som ett carte blanche och underlåter de återstående fyra 1. Den liberala, 2. Den deltagande, 3. Den deliberativa och 5. Den jämlika. Sannolikt för att dessa utgör hot mot politisk kohandel. Ingenting skulle kunna vara lättare än att vidga deltagande i ett modernt informationssamhälle, att identifiera intressegrupper, att bedriva politik som främjar åsikter, yttrandefrihet och förstärker jämlikheten. Inget parti representerad i det svenska parlamentet utgör något lysande undantag, men som i den gudomliga komedin finns det grader i helvetet också bland partierna från dem med uttalade autokratiska ambitioner till dem med ett bättre demokratiskt sinnelag. Underifrån kan demokratin endast utvecklas och fördjupas, ovanifrån kan den antingen förvaltas som resurs eller kringgås som vore den ett hinder för politiskt elitism och att veta bäst alltid.