Siffror kan dölja nedskärningar – men kan de göra välfärden bättre?
KRÖNIKA Vad borde man mäta i en socialdemokratisk kommun, frågar Karin Engdahl.
I Uddevalla kommun är Socialdemokraterna i opposition. Och det märks.
När årsredovisningen för 2025 skulle behandlas tog vi oss friheten att skriva ett eget förord. Där förde vi fram siffror om hur det går för kommunens verksamhet som vi tycker borde ha varit med, men som saknades i rapporten.
Jag vet inte hur vanligt det är att Socialdemokraterna skriver ett alternativt förord till en kommunal årsredovisning och lägger till en egen redovisning. Jag är stolt över vårt arbete och vill tipsa fler att göra likadant.
Kommunledningens årsredovisning redovisade att den totala sjukfrånvaron var 9,4 procent under 2025. I vårt förord noterade vi att kostnaden för detta var 47 359 800 kronor för helåret.
Vi skrev: ”Vi saknade redovisning på barngruppernas storlek i förskolan. Vi fick fram att fler än hälften av barngrupperna i förskolorna i Uddevalla är större än Skolverkets rekommendationer på 15 respektive 12 barn per grupp beroende på barnens ålder. Detta innebär att 8 av 10 förskolebarn går i en grupp som är större än rekommendationerna. (SCB okt 2025, Sveriges Lärare)”
Långtidssjukfrånvaron sticker ut i Uddevalla, men det har varit korttidssjukfrånvaron som varit en indikator i kommunfullmäktiges styrkort. Vi skrev då: ”Jämfört med rikssnittet är andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron hög. Riksgenomsnittet ligger på 44,3 procent medan Uddevallas siffra är 60,6 procent.”
Vi skickade också ut ett pressmeddelande där vi påstod att: ”SD-styret i Uddevalla döljer nedskärningar i välfärden”. Detta vågade vi påstå eftersom antalet årsarbetare inte varit så få sedan 2016.
Det är inte bara vi som är kritiska mot vilka siffror kommunen väljer att redovisa. De kloka revisorerna i Uddevalla kommun funderar också över vilka indikatorer som är relevanta. Från talarstolen på kommunfullmäktige framförde revisorernas ordförande följande kritik:
”Men som vi gjort flera gånger förut, så påpekar vi de av KF framtagna indikatorernas bristande förmåga, att på ett rimligt sätt motsvara medborgarnas önskemål om att kunna avläsa huruvida rimligt ställda krav på samhällsservicens art, kvalitet, omfattning och tillgänglighet blivit åskådliggjord. Hur många klarar godkänt i alla ämnen i årskurs 9? Hur många barn går det per utbildad förskolelärare? Hur många boende inom äldreomsorgen går det per sköterska? Hur hög procent utbildade socionomer med minst ett års erfarenhet arbetar med barnutredningar i kommunen?”
En av Uddevallas indikatorer är: ”Kommunens placering i Svenskt Näringslivs ranking ska förbättras.” Går det ens att dra några slutsatser kring en kommuns företagsvänlighet utifrån just denna ranking?
Eftersom Uddevalla gått från placering 228 år 2024 till 227 år 2025, anses målet vara uppfyllt. Men hallå! En enstaka placering bättre? En kommun med 57 000 invånare, som ligger mellan Göteborg och Oslo, borde prestera bättre än att ligga en placering före den jämtländska skogskommunen Krokom.
Det finns en grundläggande frågeställning som vi knappast är ensamma om just i Uddevalla: Vad är viktigt att mäta? Hur ofta ska det mätas? Vem ska mäta? När är ett resultat bra?
Det är dessa frågor, och säkert hundra till, som jag ställer mig när jag läser Uddevalla kommuns årsredovisning för 2025. Vilka är de socialdemokratiska indikatorerna för att styra en kommun i rätt riktning?
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillhandahåller en mängd indikatorer för att mäta, jämföra och utveckla kommunal verksamhet, främst genom databasen Kolada. Dessa täcker områden som äldreomsorg, skola, socialtjänst, trygghet och miljö, och syftar till att stimulera förbättringsarbete och effektivitet.
Men det är så många. Vilka av dessa ska användas för att styra en kommun i en mer sossig riktning?
Målet med valrörelsen är att Socialdemokraterna ska bilda en majoritet i Uddevalla kommun. Vid valvinst är det bråttom att få till en bra ledning och styrning av kommunens verksamhet.
Jag efterlyser hjälp så att detta blir så bra som möjligt. Säkerligen är vi fler som tänker i samma banor. Jag vill be S-gruppen i SKR att bistå i detta arbete, men jag efterlyser också hjälp från kloka socialdemokrater runt om i landet.
Vilka indikatorer får man inte missa för att styra mot bättre kvalitet för medborgarna? Vilka indikatorer leder inte till bättre kvalitet och är således onödiga? Finns det forskning på skillnader i styrning mellan socialdemokratiskt styrda kommuner och andra?
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
 | Ett gästinlägg av
|