Marie Nilsson: Industrinormen levererar resultat

SLUTREPLIK - Märket gynnar löntagargrupper som inte har marknadskrafterna i ryggen, menar Marie Nilsson i en slutreplik i Rörelsens debatt om lönebildningen.

Nov 5, 2021

Magnus Pettersson, förbundsordförande för Fastighets, håller i sin replik med mig om att industrinormen har varit viktig för att alla svenska löntagare har fått reallöneökningar alla år sedan 1998, utom ett år under finanskrisen.

Lika viktigt är att industrinormeringen ser till att ingen får mindre än normen. Märket gynnar alltså löntagargrupper som inte har marknadskrafterna i ryggen. Att industrinormen har innehållit en låglönesatsning i de två senaste avtalsrörelserna gör detta ännu tydligare.

Industrinormeringen ser till att ingen får mindre än normen, skriver Marie Nilsson. Foto: IF Metall.

Under de senaste decennierna har arbetsmarknaden förändrats. Sammansättningen av branscher och yrken ser annorlunda ut idag. Andelen arbetare och tjänstemän som har en längre utbildning har ökat. Särskilt inom tjänstemannagrupperna har personer med akademisk examen blivit fler.

När Facken inom industrin undersöker hur lönerna har utvecklats med hänsyn till dessa förändringar, så visar det sig att skillnaden mellan arbetare och tjänstemän är mycket liten. De högre genomsnittslönerna i tjänstemannagruppen förklaras till stor del av att andelen ingenjörer ökat i förhållande till tjänstemän med kortare utbildning.

Löneökningarna utöver de centrala avtalen har blivit mindre det senaste decenniet, även för industrins tjänstemän. Jag är övertygad om att arbetarnas samarbete med tjänstemännen inom ramen för Industriavtalet gör att vi kan hålla mer jämna steg i löneökningstakten, jämfört med om vi inte hade samarbetat i avtalsrörelserna.

Det är klart att man kan diskutera vilket förhandlingsresultat vi hade kunnat nå i olika avtalsrörelser – och säkert också önska att vi hade fått högre löneökningar.

Men från IF Metalls sida försöker vi alltid sluta avtal på bästa möjliga nivå. Det innebär att vi vill ha avtal som både ger reallöneökningar och bidrar till ökad sysselsättning. Vi utgår från inflationsmålet och Sveriges internationella konkurrenskraft när vi bedömer hur stora löneökningar som är de bästa möjliga. I ljuset av hur det faktiskt går till framstår idén om att märket ska sättas på det ”faktiska löneutrymmet” som en teoretisk modell.

Industrinormeringen är inte en perfekt lönebildningsmodell, men den har hittills kunnat leverera resultat som vi kan vara stolta över – mer pengar i plånboken och fler jobb.

Framöver vill IF Metall – med industrinormeringen som grund – fortsätta att ta ansvar för, stärka och utveckla lönebildningen i Sverige.

Marie Nilsson
Förbundsordförande IF Metall