Var är facket när regeringen kör över den svenska modellen?
DEBATT Ska vi verkligen ha två parallella lönesystem i Sverige? frågar Juan Fonseca.
Sverigedemokraterna har hittat sin första reform som faktiskt kan sägas gynnar invandrare: Att kräva högre löner för arbetskraftsinvandrare än för många svenska välfärdsarbetare.
I övrigt går deras politik som bekant ut på att rensa Sverige på oss som inte är födda här och är etniska svenskar.
En bärande princip i den svenska modellen är att löner och villkor bestäms av arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – och inte av staten. Den principen har beskrivits som helig.
Men när det gäller arbetskraftsinvandrare gör staten plötsligt undantag. Här gäller inte längre förhandlingar, utan statliga dekret.
I dag krävs minst 29 680 kronor i månaden för att beviljas arbetstillstånd. Till hösten ska nivån höjas till hela 37 100 kronor.
Detta är en nivå som många av våra egna välfärdsarbetare – undersköterskor, vårdbiträden, nyutexaminerade sjuksköterskor – inte alls når upp till.
De förväntas nöja sig med löner långt under den nivå staten kräver för en invandrad arbetare för att ens få stanna i Sverige.
Frågan är då: Ska Sverige ha två parallella lönesystem? Ett för invandrare, där staten bestämmer att lägstanivån är 37 100 kronor. Och ett för svenska arbetstagare, där staten utan problem accepterar löner långt under detta.
Det märkligaste är att fackföreningsrörelsen är tyst. De som annars försvarar den svenska modellen mot minsta statliga inblandning låter nu staten helt köra över principen.
Varför ställer fackförbunden inte den självklara motfrågan: Om staten bestämt att 37 100 kronor är en rimlig miniminivå, varför ska inte svenska välfärdsarbetare få samma lön?
Och varför protesterar inte Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och andra partier som säger sig värna jämlikhet och rättvisa på arbetsmarknaden?
Ska vi låta SD diktera villkoren, som i alla andra frågor gör allt för att rensa Sverige på oss som inte är födda här?
Sanningen är att detta förslag inte är någon gåva till invandrare.
Det är ett cyniskt politiskt verktyg för att göra det så svårt som möjligt att komma hit och arbeta. Och samtidigt acceptera att svenska välfärdsarbetare fortsätter med löner långt under den nivå som plötsligt anses nödvändig för invandrad arbetskraft.
Om 37 100 kronor är en rimlig ingångslön för arbetskraftsinvandrare, så borde den också vara rimlig för våra egna välfärdsarbetare.
Det är dags att göra lönepolitiken rättvis – på riktigt.
Juan Fonseca är tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Klokt sagt, Juan!
Parallella lönesystem - helt absurt och farligt. Så varför reagerar eller hörs i varje fall varken facken eller politikerna. En förskjutning och grundläggande förändring av svensk och socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik!