Wilma Eklund: Män får billigare studielån, kvinnor får färre kollegor
FEMINISTISK TAKEOVER Vi lever i olika verkligheter.
Under dagarna kring internationella kvinnodagen gör Rörelsen och Jämställdhetsinstitutet en gemensam satsning på feministiska reformer och hur vi bygger ett jämställt samhälle. Läs, gilla, dela och mobilisera för en feministisk framtid!
Män och kvinnor tjänar typ lika mycket.
Det fick jag lära mig av grabbar på internet — åtminstone om man justerar för yrkesroll, bransch och ålder.
Då faller löneskillnaderna till ynka 4,8 procent. “Det är ju nästan ingenting!”
Fast nej; 4,8 procent är visst någonting. Det innebär en betydande löneskillnad, motsvarande 1 700 kr i månaden för medelsvensken.
Men ännu ett problem med analysen består. Om man “justerar för verkligheten” på det sätt grabbarna föreslår, då lever man i en fantasi.
För “verkligheten” för kvinnor och män ser olika ut.
De vanligaste yrkena för kvinnor är undersköterska, grundskollärare och barnskötare. De vanligaste för män är programmerare, lager- och terminalpersonal och företagssäljare. Kvinnor jobbar oftare inom offentlig sektor, män oftare inom privat sektor.
Män väljer vissa yrkesroller, medan kvinnor väljer andra. Och till skillnad från män, vars löner oftare bestäms på en marknad, är kvinnors löner oftare finansierade med skattemedel.
Vad säger det då om hur kvinnors arbete värderas, när deras yrken systematiskt har löner som ligger under männens yrken?
Varför är det undersköterskan som tvingas springa så fort att arbetsskorna — som hon ofta själv tvingats köpa — glöder?
Hur kommer det sig att, trots all tillväxt, har vi inte råd med trygga heltidsanställningar för många kvinnor?
Och varför sjunker medellivslängden för arbetarkvinnor, trots att välståndet ökat?
Medan kvinnorna bränner ut sig själva på sparsamheten och effektivitetens altare är det de manliga yrkena som belönas av det offentliga.
I riskkapitalbranschen, där män dominerar både i antal och löneläge, planerar regeringen att införa särskilda skattesänkningar.
Det är det manliga bristyrket polis som ska få nedskrivna studielån under den pågående gängkrisen. Men de kvinnliga bristyrkena inom vården får nöja sig med färre kollegor och nedskurna statsbidrag under pågående sjukvårdskris.
Kvinnors ekonomiska arbete nedvärderas systematiskt. Som om det inte vore nog med det, är stora delar av kvinnors arbete inte avlönat trots dess samhällsvärde. Jag skriver såklart om det obetalda hemarbetet.
År 2023 vann Claudia Goldin Nobelpris för sin studie av kvinnors ekonomiska situation.
Den upptäckt hon blev känd för var att kvinnors löner följde sina manliga kollegor relativt väl. Tills barnen kom.
Problemet är tudelat. Å ena sidan genomför kvinnor hemarbete som är obetalt, trots att arbetet är otroligt värdeskapande. Å andra sidan avstår kvinnor från karriärutveckling som långsiktigt påverkar deras livslön negativt.
Att Sverige valde att avlöna vissa delar av barnomsorgen genom att satsa på en nästan allmän och till stor del offentligt finansierad förskola, var en av de viktigaste jämställdhetspolitiska reformerna i landets historia.
Men trots att Sverige kommit långt tar kvinnor fortfarande ett mycket större ansvar för barnomsorgen än män.
Så: justerar man för “verkligheten”, då lever man i en fantasi. En fantasi där kvinnor och män är jämställda, men bara råkar kompenseras olika.
Det är inte en seriös inställning.
Vi behöver ett medvetet lönelyft för kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor, och ett stopp för reformer som ensidigt gynnar högavlönade, mansdominerade branscher.
Vi behöver också jämnare fördela och avlöna det nu obetalda arbete som kvinnor utför, istället för att agera som att det saknar värde.
Istället för att justera för en bristfälligt sammanfattad verklighet, behöver det vi uppfattar som verkligheten justeras till att bli en mer fullständig bild, med sanningen överensstämmande.
Wilma Eklund är läser företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är ekonomisk-politisk talesperson för S-Studenter, det socialdemokratiska studentförbundet. Till vardags arbetar hon på Skiftet som kampanjteknolog.
Hon har även skrivit rapporten "Vi kör snittar nu", om socialdemokratins gentrifiering och urbanisering, åt Tankesmedjan Tiden.
Jämställdhetsinstitutet granskar svensk jämställdhet. Anmäl dig till Jämställdhetsinstitutets nyhetsbrev genom att klicka här.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
”Hur kommer det sig att, trots all tillväxt, har vi inte råd med trygga heltidsanställningar för många kvinnor?”
800 miljarder euro skramlades fram ur en klar himmel, till försvars.
Det finns inte vilja.
Eller jo, visst finns det en stark vilja att förstöra det gemensamma offentliga och vårt sociala skydd.
Där konservatism driver är den lilla människan utelämnad till sitt öde. Den fria marknaden och staten gör upp och förväxlar rollerna sinsemellan. När korten blandas ihop avgörs politik av kapitalet, vilket redan sker under nosen på oss.
Det tydliga fallet är ”the big tech”-killarna kring den amerikanska presidenten. Här hemma sker det bakom kulisserna. Det kallas lobbyverksamhet ännu.
Med liberalismens fall vittnar vi en trippel erosion: demokratins fall, frihetens tillbakagång och en krympande ekonomisk rättvisa.
Om Socialdemokratin inte skjuter fram dess positioner med en verklig demokratisk socialistisk politik så leds vi in i ett post-demokratiskt och post-humanistiskt samhälle även här hemma.
Med andra ord - kört för alltid eller i alla fall för lång tid framöver om det finns en öppning för återvändo. Eller rättare sagt om någon framtida generation orkar ta kampen. ’Öppning’ serveras icke!
Det är därför blodigt allvar att vi nu omedelbart tar kampen och börjar att brett kampanja (även om det kanske är för tidigt) för en demokratisk socialism. Stoppa så mycket socialism som det bara går in i det nya partiprogrammet så det skrämmer livet ut högern!