Hårdare straff gör inte brotten färre
SLUTREPLIK Att ropa efter straffskärpningar är ett sätt att dölja att man saknar långsiktiga lösningar, skriver Alexandra Einerstam.
Zoran Alagic skriver i Rörelsen den 3 november att hårdare straff är nödvändiga men inte tillräckliga.
Problemet är bara att forskningen säger något helt annat: hårdare tag fungerar inte. Det har de aldrig gjort.
Inga studier visar att straffskärpningar minskar ungdomsbrottsligheten. Tvärtom pekar forskningen entydigt på motsatsen.
Att luta sig mot forskning är viktigare än att styras av känslor eller åsikter, eftersom kunskap och evidens kan leda till beslut som faktiskt fungerar i verkligheten.
Ungdomar agerar inte utifrån kalkylerad risk för straff. De drivs av social tillhörighet, lojalitet, status och i många fall desperation. När vi låser in barn och tonåringar tidigare, i miljöer där kriminalitet är normen, förvärrar vi problemet.
Det är inte åsikt, det är fakta, vilket decennier av internationell och svensk kriminologisk forskning har visat.
Att fortsätta ropa efter hårdare straff är därför inte handlingskraft. Det är ett sätt att dölja att man saknar långsiktiga lösningar. Man vill visa styrka men i själva verket försvagar man förtroendet för samhällets förmåga att agera klokt.
Den verkliga styrkan ligger i det förebyggande arbetet, det som lyckas hålla barn borta från kriminalitet redan innan första brottet. Det handlar om fungerande skolor, resurser i socialtjänsten, trygga vuxna och möjligheten till ett meningsfullt liv.
Där finns det som faktiskt fungerar, men just det negligeras gång på gång i den politiska hetsen om att vara “tuffast mot brotten”.
Alagic skriver att hårda straff och sociala insatser måste gå hand i hand. Men hårdare tag har aldrig byggt tillit eller trygghet. Och utan tillit, ja då finns inget samhälle värdigt namnet.
Så låt oss för ovanlighetens skull vara ärliga. Det finns inget forskningsstöd för att fler fängelsestraff minskar våldet. Däremot finns det starka belägg för att sociala investeringar gör det.
Om vi verkligen vill vända utvecklingen måste modet bestå i att stå upp för det som fungerar, inte det som låter mest beslutsamt i rubrikerna.
Alexandra Einerstam är väktare och skribent.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.