Linda Westerlind: Högerns häcklande av Magda är misogyn skit
KRÖNIKA Medan förtroendet för S fortsätter växa, driver desperata högerkrafter en smutskastningskampanj mot Magdalena Andersson.
Förtroendet för Tidöpartierna har sedan dagen regeringen tillträdde stupat nedåt likt en svart pist i svenska fjällen. I januari hade stödet minskat med 11 procent, enligt Ekot/Novus, och låg då på knappa 23 procent. Förtroendebarometern gjord av Medieakademin i mars visade ingen uppgång, tvärtom.
Och i den senaste undersökningen av DN/Ipsos uppger 37 procent att de skulle rösta på Socialdemokraterna. Vore det val i dag skulle Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kunna bilda en egen regering utan inblandning och stöd av Centerpartiet.
I Novus senaste förtroendemätning för partiledarna från februari i år hade en klar majoritet, hela 53 procent mycket förtroende för Magdalena Andersson. Förtroendet för statsministern, Ulf Kristersson, låg på knappa 32 procent.
Bara en bråkdel av regeringspartiernas egna väljare har förtroende för dem.
Det är inte konstigt. Allt blir dyrare, regeringen vägrar agera. Flera av de populistiska vallöften de gick till val på, som elstödet och sänkt bränslepris, har floppat.
Och det rejält.
De visar ingen handlingskraft i någon fråga. Tvärtom blir nästan allt de tar sig an, om det så är inrikes eller utrikespolitik, ett fiasko. Se bara på Natoförhandlingarna.
Regeringen fortsätter kämpa på utan att nå några resultat. Det är baksidan med att driva populistisk politik. Ett genomförande är sällan förankrat i verkligheten och resultatet blir lätt att det blir sämre för folket, snarare än bättre.
Senast i raden är beslutet om reduktionsplikten. Experterna är inte ens är säkra på att det är genomförbart, och befarar att priserna snarare kommer stiga än sjunka.
Ska regeringen vända opinionssiffrorna krävs i det närmaste ett mirakel.
Då tar de till en sista åtgärd för att misskreditera sin motståndare när den egna politiken blivit ett fiasko: härskartekniker och mobbning. Det är alltså där högern har hamnat nu, när de politiskt helt tappat greppet.
Dagens ETC har granskat den senaste politiska kampanjen mot Magdalena Andersson. Det är alltså inte kring hennes förda oppositionspolitik, eller att regeringen för den delen har gjort ett så bra jobb.
Nej, de ger sig på Magdalena Andersson som person, helt skilt från politisk gärning eller åsikt.
I ett försök att misskreditera socialdemokraternas partiledare har de lanserat kampanjen "Arga Andersson". Något som när man följer Twitterinläggen bakom landar i en av högertankesmedjan Timbros mindre kända underhuggare, Näringslivets Mediaservice.
En av centralfigurerna ligger bakom det konto som först lanserade begreppet, vilket sedan spridit sig.
Män och kvinnor deltar inte i politiken på lika villkor, trots att vi befinner oss i år 2023. Kvinnor och män bedöms olika. Kvinnor utifrån utseende och personliga egenskaper, medan män kan se ut hur tusan som helst men ändå bli bedöma utifrån ideologi och bedrifter.
Genom historien har bestämda kvinnor som gjort sin röst hörd fått sin åsikt förminskad med motiveringen att känslolivet styr framför förnuftet. Bestämda kvinnor beskrivs som arga snarare än beslutsamma och tydliga. Ofta har de tillintetgjorts, med motiveringen att de inte vet sitt eget bästa eller vet vad de själva säger.
Att utöva härskartekniker som ett sätt att förminska sin motståndare och utöva makt är opinionsbildning under bältet.
Men för näringslivet (som betalar initiativtagarens lön) och högerpolitikerna (som ivrigt delar inläggen vidare i sociala medier) verkar det inte spela någon roll.
Magdalena Andersson själv är fullt medveten om vad det innebär att vara kvinna i politiken, tro mig. Men för alla andra kan det vara på sin plats att påminna om att det är ren misogyni som ligger högerns häcklande.
Och att kampanjen bygger på en kvinnosyn jag trodde vi lämnade bakom oss för alltid när 1900-talet gick in i ett nytt århundrade.
Tidigare i Rörelsen:
Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.