Miljarder till billigare bensin – eller en starkare välfärd?
DEBATT Vanligt folk behöver mer än några kronor billigare vid pumpen, skriver Kent Vallén.
Regeringen har valt sin prioritering. Medan kommuner varslar personal, regioner skär ned vårdplatser och skolor kämpar med större klasser och färre vuxna i korridorerna, så läggs miljard efter miljard på sänkt skatt på bensin och diesel.
Det är en politik som säger mycket om vilket samhälle man vill bygga.
Regeringens krispaket på 17,5 miljarder kronor innehåller bland annat omkring 7,7 miljarder i sänkt skatt på drivmedel.
Argumentet är att människor måste få hjälp med höga kostnader. Det är sant att många hushåll pressas hårt ekonomiskt.
Men frågan är inte om staten ska hjälpa människor – frågan är hur.
”När kommuner och regioner säger att de inte klarar sina uppdrag får de höra att de måste ”effektivisera”. Men när bensinpriset stiger finns plötsligt miljarderna redo.”
För vad hade 17,5 miljarder kronor kunnat göra i välfärden? De pengarna hade kunnat finansiera omkring 25 000 undersköterskor under ett år. Eller över 20 000 lärare. Eller tiotusentals fler händer i äldreomsorgen, där personalen redan springer mellan larm och minuterna inte räcker till.
Det hade kunnat stoppa neddragningar i sjukvården, korta vårdköerna och ge fler barn stöd i skolan innan problemen växer sig stora.
I stället går en stor del av pengarna till att göra det billigare att tanka – oavsett om man verkligen behöver stödet eller inte.
Det är här regeringens ekonomiska politik blir så talande. När välfärden ropar efter resurser svarar man med breda skattesänkningar. När kommuner och regioner säger att de inte klarar sina uppdrag får de höra att de måste ”effektivisera”.
Men när bensinpriset stiger finns plötsligt miljarderna redo.
Det handlar inte bara om ekonomi. Det handlar om politiska värderingar.
För vem får egentligen mest ut av den här politiken? Den som kör mycket och har råd med stora bilar gynnas mest.
Samtidigt får undersköterskan på äldreboendet fortfarande för få kollegor på sitt arbetspass. Eleven som behöver särskilt stöd möter fortfarande en stressad skola. Patienten får fortfarande vänta på operation.
Regeringen talar gärna om vanligt folk. Men vanligt folk behöver mer än några kronor billigare vid pumpen.
Vanligt folk behöver en fungerande vård när barnet blir sjukt. En trygg äldreomsorg för sina föräldrar. En skola där lärarna hinner se varje elev.
Det är dessutom svårt att bortse från klimatperspektivet. Sverige ska ställa om. Då kan inte svaret på varje ekonomisk utmaning vara att göra fossila bränslen billigare.
Andra investeringar hade kunnat stärka hushållen långsiktigt: billigare kollektivtrafik, energieffektiviseringar, stöd till landsbygdsresor eller satsningar på klimatsmart infrastruktur.
Politik handlar ytterst om prioriteringar. Det finns alltid alternativa sätt att använda 17,5 miljarder kronor.
Man kan lägga dem på billigare bensin. Eller på fler lärare, fler sjuksköterskor och en välfärd som faktiskt fungerar.
Regeringen har gjort sitt val. Frågan är om väljarna tycker att det var rätt prioritering.
Kent Vallén är vice ordförande och medlemsansvarig i Örebro Södra Socialdemokratiska förening.
Tidigare i Rörelsen:
[Små bildlänkar till 2-3 tidigare texter]
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.