När vi ser hur flockbeteende, för att inte tala om hur algoritmer, sänder pengar till Musks ficka för att sända ytterligare 10000 satelliter ut i rymden och datalager har man rätt att ifrågasätta kapitalförvaltarnas omdöme. Det är verkligen dags att fråga sig om medborgare i något land kan ha tilltro till s.k. Vd:are som vill vara allsmäktiga i sitt beslutsfattande. Då är det dags att införa en s.k. Tobinskatt på finansiella transaktioner och en förmögenhetsskatt inom EU som finansierar EUs försvar och beredskap inför framtiden genom investeringar och information om vad som krävs av medlemsländerna, en köpkraftsutjämnande politik, inte åtstramande som nära nog driver vinster allt större mängder rörligt kapital till improduktiv handel med finansiella instrument som endast göder finansvärldens bidrag till BNP och för att finansiera pensioner. Nationalism och inskränkt tänkande om migration och straffande av folk som migrerar i jakt på arbete och försörjning används av finanseliten för att avleda väljarnas uppmärksamhet på den Vinst och avkasnings religion som förblindar tankeverksamheten. Även Alan Greenspan erkände att han hade fel, bankerna och kapitalförvaltarna tog inte ansvar för en sund utveckling, han påstod sig var schockad över girigheten och inkompetensen, som om sådant beteende var något nytt i människans historia. Det var efteråt när han vittnade för Kongressen vid krisen för 20 år sedan om avregleringens resultat, man hade missat införa transkaktionsskatter. Hela penningpolitiken vilade på en myt om den rationella människan och att finanspolitiken var inflationsskapande. En myt som avsåg att med restriktioner på penningmängden hålla inflationen nere, men det är Kinas inträde på världsmarknaden och relativt låga produktionskostnader av industrivarror som begränsat inflationen, inte penningpolitiken. Den har effektivt överfört förmögenheter till ett fåtal och skapat en obalans i världsekonomin och på bekostnad av krig, elände och fattigdom hos allt för många. Även i Västvärlden för t.ex. pensionärer som teoretiskt sett borde gynnats av större kapitalavkastningen. Dags igen för balanserad ekonomisk politik som tar hand om de resurser som finns av människors arbetsvilja, de många som ratas av arbetsgivare och hamnar i massarbetslöshetens klor, eller finanselitens om du vill.
När vi ser hur flockbeteende, för att inte tala om hur algoritmer, sänder pengar till Musks ficka för att sända ytterligare 10000 satelliter ut i rymden och datalager har man rätt att ifrågasätta kapitalförvaltarnas omdöme. Det är verkligen dags att fråga sig om medborgare i något land kan ha tilltro till s.k. Vd:are som vill vara allsmäktiga i sitt beslutsfattande. Då är det dags att införa en s.k. Tobinskatt på finansiella transaktioner och en förmögenhetsskatt inom EU som finansierar EUs försvar och beredskap inför framtiden genom investeringar och information om vad som krävs av medlemsländerna, en köpkraftsutjämnande politik, inte åtstramande som nära nog driver vinster allt större mängder rörligt kapital till improduktiv handel med finansiella instrument som endast göder finansvärldens bidrag till BNP och för att finansiera pensioner. Nationalism och inskränkt tänkande om migration och straffande av folk som migrerar i jakt på arbete och försörjning används av finanseliten för att avleda väljarnas uppmärksamhet på den Vinst och avkasnings religion som förblindar tankeverksamheten. Även Alan Greenspan erkände att han hade fel, bankerna och kapitalförvaltarna tog inte ansvar för en sund utveckling, han påstod sig var schockad över girigheten och inkompetensen, som om sådant beteende var något nytt i människans historia. Det var efteråt när han vittnade för Kongressen vid krisen för 20 år sedan om avregleringens resultat, man hade missat införa transkaktionsskatter. Hela penningpolitiken vilade på en myt om den rationella människan och att finanspolitiken var inflationsskapande. En myt som avsåg att med restriktioner på penningmängden hålla inflationen nere, men det är Kinas inträde på världsmarknaden och relativt låga produktionskostnader av industrivarror som begränsat inflationen, inte penningpolitiken. Den har effektivt överfört förmögenheter till ett fåtal och skapat en obalans i världsekonomin och på bekostnad av krig, elände och fattigdom hos allt för många. Även i Västvärlden för t.ex. pensionärer som teoretiskt sett borde gynnats av större kapitalavkastningen. Dags igen för balanserad ekonomisk politik som tar hand om de resurser som finns av människors arbetsvilja, de många som ratas av arbetsgivare och hamnar i massarbetslöshetens klor, eller finanselitens om du vill.
Lysande! Bankväldet hotar oss alla.