Svensk EU-debatt diskuterar gårdagens Europa
DEBATT Vi pratar snus och EPA medan andra bygger framtiden, skriver Erik Solfors.
Europa står inför de största säkerhetspolitiska förändringarna sedan kalla krigets slut.
Rysslands invasion av Ukraina har förändrat spelplanen. USA:s roll som Europas självklara säkerhetsgarant kan inte längre tas för given på samma sätt som tidigare. Kina utökar sitt globala inflytande.
Frågor om försvarsförmåga, energisäkerhet, institutionella reformer, artificiell intelligens och strategisk autonomi diskuteras idag på europeisk nivå.
Samtidigt präglas svenska EU-valrörelser fortfarande av debatter om snus, EPA-traktorer och nationella konfliktlinjer.
Det är inte för att dessa frågor saknar betydelse. Men de står i en märklig kontrast till de frågor som faktiskt diskuteras i Europas institutioner och medlemsstater.
När Europas framtida säkerhetsarkitektur diskuteras i Bryssel borde den också diskuteras i svenska valstugor.
När frågor om europeiskt försvarssamarbete, gemensamma investeringar eller institutionella reformer diskuteras mellan medlemsstater, borde svenska väljare få möjlighet att ta ställning innan besluten redan ligger på bordet.
Här finns ett växande demokratiskt problem. Vi talar ofta om EU:s demokratiska underskott. Men minst lika allvarligt är det demokratiska debattunderskottet.
Om politiker, tjänstemän och diplomater för diskussioner om Europas framtid, medan den offentliga debatten i Sverige fortfarande fastnat i frågor från 1990-talet, så uppstår ett växande glapp mellan medborgare och beslutsfattare.
Det är i sådana glapp som misstro, cynism och populism växer. Människor upplever att förändringar sker utan att de fått möjlighet att förstå eller påverka dem.
Inte nödvändigtvis därför att någon försökt dölja utvecklingen, utan därför att den politiska debatten inte lyckats hålla jämna steg med verkligheten.
För arbetarrörelsen borde detta vara en självklar insikt. Socialdemokratin har aldrig varit som starkast när den försvarat status quo. Den har varit som starkast när den formulerat en vision för framtiden.
Allmän rösträtt, folkhemmet, välfärdsstaten och den svenska modellen skapades inte genom att enbart reagera på utvecklingen. De skapades genom att formulera idéer om vad samhället kunde bli.
Samtidigt finns det en märklig paradox i dagens EU-debatt. Samma rörelse som talar om internationell solidaritet tvekar ofta inför tanken att forma de institutioner där framtidens politik faktiskt kommer att bedrivas.
Om EU uppfattas som för marknadsliberalt blir slutsatsen ofta att EU ska begränsas.
Men samma resonemang skulle aldrig accepteras på nationell nivå.
Ingen socialdemokrat skulle argumentera för att lämna Sverige för att en borgerlig regering sitter vid makten. Svaret har alltid varit att organisera sig, vinna stöd och förändra samhället.
Varför skulle logiken vara annorlunda på europeisk nivå?
Om makt i allt större utsträckning utövas gemensamt i Europa måste arbetarrörelsen också finnas där. Inte för att försvara varje beslut som fattas i Bryssel, utan för att påverka vilka beslut som fattas.
För om socialdemokrater inte presenterar sin vision för Europas framtid kommer någon annan att göra det.
Nationalister har sina visioner.
Marknadsliberaler har sina visioner.
Den radikala högern har sina visioner.
Frågan är inte om Europa kommer förändras. Frågan är vem som kommer att forma förändringen.
Olof Palme påminde oss om att samhället är människans verk och att det därför kan förändras.
Samma insikt borde gälla Europa.
Vi behöver inte vara överens om slutmålet. Vi behöver inte ens vara överens om hur långt integrationen bör gå.
Men vi måste börja diskutera det Europa som faktiskt växer fram, inte det Europa som existerade för 30 år sedan. För om vi inte deltar i debatten om Europas framtid, kommer vi en dag upptäcka att framtiden redan har beslutats av någon annan.
Så vilken vision ska Socialdemokraterna ha inför nästa EU-val?
Erik Solfors är redaktör för S-studenters tidskrift Libertas.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.