Kan klimatdemonstrationen bli valrörelsens vändpunkt?
DEBATT Det är häpnadsväckande att Magdalena Andersson är så feg i klimatfrågan, skriver Siv Ericsdotter och Åsa Sohlman.
Klimatrörelsen förbereder ”Den stora klimatdemonstrationen”. Den ska gå av stapeln den 23 augusti i Stockholm.
Uppslutningen är bred. Över 100 organisationer står bakom. Från stora bjässar som Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Svenska Kyrkan och PRO till små föreningar och nätverk som Grand Panthers med bara ett hundratal medlemmar. Den gemensamma parollen i denna partipolitiskt oberoende manifestation är “Alla för klimatet”.
Kan det bli en vändpunkt som lyfter klimatfrågan i valrörelsen?
Värmerekord slås på löpande band i Europa. Det brinner i Frankrike och Spanien. Årets juni är den varmaste som uppmätts i Västeuropa, rapporterar Copernicus, EU:s Earth Observation Programme.
Nya forskningsrapporter kommer med oroande uppgifter. Fossilerans buffertar håller på att ge vika. Haven som tagit upp 90 procent av den alstrade värmen verkar nu ha fått nog och börjar ge ifrån sig värme istället för att lagra den. Det innebär värre stormar och mer hetta.
Haven tar också upp ca en fjärdedel av den koldioxid vi släpper ut och Jordens växter ytterligare en fjärdedel. Lagringsförmågor som nu minskar med varmare hav och minskad växtlighet. Skog som brinner släpper dessutom ut lagrad koldioxid till atmosfären.
Mycket tyder på att vi närmar oss en punkt där det inte finns någon återvändo.
Trots detta, ingen avspegling i den politiska debatten. Tvärtom valfläsk som låser in oss istället för att hjälpa oss med en helt nödvändig omställning, bort från fossileran.
Regeringen har med Socialdemokraternas goda minne sänkt priserna på bensin och diesel. Sverige har blivit ett av de billigaste länderna i Europa att tanka i. Köerna vid mackarna i Haparanda och Strömsund ringlar långa.
Detta trots att aktuella opinionsundersökningar samstämmigt visar att svenska folket oroar sig för klimatet och vill se en mer ambitiös klimatpolitik. Sammanlagt är det 82 procent som är mycket eller ganska oroade över klimatet år 2025.
Mycket oroade är totalt sett 46 procent. Sett till partisympati är siffrorna höga 87 procent för MP:s väljare, 69 procent för Vänsterpartiets, 57 procent för Centerpartiets, 55 procent för Socialdemokraternas och 51 procent för Liberalernas väljare, följt av 31 procent inom Moderaterna, 29 procent inom Kristdemokraterna och till och med 18 procent inom Sverigedemokraterna.
Partiernas reaktioner på Styrmedelsutredningen är också symptomatiska. När utredningen, som skulle lösa problemen med att nå Sveriges klimatmål och våra olika EU-åtaganden, äntligen kom i maj 2026 ville ingen veta av dess förslag.
Regeringen sa nej till höjd reduktionsplikt och höjda bensin- och dieselskatter. Trots att dessa förslag var inbäddade i ett större reformpaket med sänkta elskatter och mer pengar till elbilspremien.
S lanserade Sverigebränsle. Hur statlig upphandling av storskalig produktion av biobränsle att blanda i drivmedlet skulle bli billigare och bättre har vi inte hört något mer om sedan dess. Biobränsle släpper ju momentant ut lika mycket CO2 som fossilt.
Vad svarar partierna? Kanske var det inte oväntat men ändå häpnadsväckande att Magdalena Anderssons tal i Almedalen inte innehöll något alls om klimatfrågan.
Det är också ynkligt att oppositionen inte opponerar mot det utsläppsdrivande valfläsket med tillfälligt sänkta bensinpriser. Något som stjälper snarare än hjälper bilisterna och hela klimatomställningen.
Det kan heller inte uteslutas att denna feghet från Socialdemokraterna snarare sänker partiet. Kanske Magda underskattat väljarnas oro för klimatet och förmåga att genomskåda valfläsk och att se till sina egna och Sveriges mer långsiktiga intressen.
Resultatet kan, förutom en förflyttning vänsterut, bli en demobilisering av gröna väljare.
Ska verkligen Socialdemokraterna gå fram i valet som en ”medelmåtta” i klimatpolitiken? Alltså det betyg S hittills fått i Naturskyddsföreningens utvärderingar av partiernas klimatpolitik?
Många vill se politiker som visar vägen.
Siv Ericsdotter är civilekonom och f.d. kanslichef i regeringens miljövårdsberedning.
Åsa Sohlman är nationalekonom och f.d. departementsråd i regeringskansliet.
Båda är idag aktiva i miljöorganisationen Grand Panthers.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln genom att trycka på knappen nedan:
Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.





Ja det är häpnadsväckande! Vad hjälper med mer pengar i plånboken när livskorridoren blir mindre och mindre… ? Eller är det meningen att endast de allra rikaste ska överleva? De som har möjlighet att fly till platser på jorden som kanske fortfarande är beboliga för människor?