Kristersson kan vinna valet men förlora Sverige
DEBATT Statsministern ska stå upp mot extremism – inte göra sig beroende av den, skriver Kent Vallén.
Statsministern försöker måla upp valet som ett enkelt val mellan två block. Men det verkliga vägvalet går någon annanstans: mellan ett öppet, demokratiskt och inkluderande Sverige – eller ett Sverige där Sverigedemokraterna sätter tonen.
Det är talande att Ulf Kristersson inte längre talar om Moderaternas projekt, utan om ett “blågult” alternativ där SD blivit den självklara maktfaktorn.
I riksdagen och de flesta opinionsmätningar är SD större än Moderaterna, och statsvetare har pekat på hur maktbalansen inom Tidösamarbetet successivt förskjutits.
Till och med borgerliga debattörer har varnat för att Kristersson riskerar att bli mer beroende av Jimmie Åkesson än tvärtom. Det här handlar inte om vanlig blockpolitik. Det handlar om vilket parti som i praktiken styr kursen för Sverige.

Sverigedemokraterna har under lång tid attackerat public service, ifrågasatt oberoende medier, misstänkliggjort civilsamhället och gång på gång försökt ställa grupper mot varandra. Ledande företrädare har gjort uttalanden som splittrar snarare än samlar.
När ett sådant parti blir största kraft i regeringsunderlaget är det inte “stabilitet” – det är en förskjutning av hela samhällsklimatet.
Vi ser redan konsekvenserna:
Hårdare retorik där människor delas upp i “vi och dom”.
Misstro mot journalister, forskare och myndigheter.
Symbolpolitik som skapar rubriker men inte löser arbetslöshet, vårdköer eller skolkris.
Ett regeringssamarbete där de mindre partierna pressas att acceptera SD:s krav för att få sitta kvar.
Det är också därför Liberalerna slitits sönder internt och varför så många borgerliga väljare känner oro. När SD normaliseras flyttas hela den politiska mittpunkten.
Kristersson vill prata om debatter. Bra. Då borde första frågan vara enkel:
Om SD blir största parti i Tidölaget – är det då Jimmie Åkesson som ska diktera villkoren?
Ska Sverige ledas av ett parti med rötter i extremism, som fortfarande gång på gång hamnar i skandaler kring rasism, konspirationer och hatretorik?
Många av oss vill inte ha ett sådant Sverige.
Vi vill ha ett land där människor håller ihop, inte ställs mot varandra. Där demokratin försvaras, inte urholkas steg för steg. Där statsministern står upp mot extremism – inte gör sig beroende av den.
Valet 2026 handlar därför inte om Kristerssons slogans.
Det handlar om vilket Sverige vi lämnar vidare. Och ett Sverige där SD är största maktparti är inte den framtid många av oss accepterar.
Kent Vallén är vice ordförande och medlemsansvarig i Örebro södra S-förening.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.




