Svenska folket har redan sagt sitt: Nej till euron!
DEBATT Offra inte löntagarnas trygghet på den geopolitiska symbolikens altare, skriver Julian Wahl och Linus Håkansson.
När Liberalerna krokade arm med de bruna i det så kallade “Sverigelöftet” fick de igenom en skrivelse om att Sverige ska ha en folkomröstning gällande euron år 2030.
Samtidigt går före detta riksbankschefen Lars Calmfors ut på storkapitalets, dvs Svenskt Näringslivs, begäran och yrkar för eurons införande.
Låt inte dessa reaktionära krafter vinna – Nej till euron!
När finanskrisen slog Europa på käften år 2008 blev det tydligt att Sverige hade fattat rätt beslut i folkomröstningen fem år tidigare. Flera av de länder som hade infört euron, såsom Spanien, Grekland och Italien, drabbades allra hårdast.
Deras penningpolitik kunde inte längre motverka den rådande ekonomiska krisen, utan den blev istället bestämd av byråkrater i Frankfurt. Byråkrater som inte tog hänsyn till nationernas arbetarklass eller självstyre, utan som prioriterade att Tyskland och Frankrike skulle klara sig bättre.
Detta orsakade en skuldkris i dessa länder, som till slut löstes genom extrem åstramningspolitik på direktiv från Bryssel. En åstramningspolitik som slog hårdast mot arbetarklassen – den klass som vårt parti ska företräda.
Att borgerligheten och partiledningen nu försöker sudda ut dessa minnen och återupplivar den döda debatten om euron är hänsynslöst. En debatt som svenska folket redan avgjorde 2003 i sitt rungande nej till euron, bör inte återupptas av respekt för folkets vilja.
Argumenten som används idag är mindre ekonomiska och mer geopolitiska. Man ser euron mer som en symbol för att Sverige står med Ukraina och Europa, mot Ryssland och andra diktaturer.
Men detta är en farlig sammanblandning av ekonomisk politik och säkerhetspolitik. Sveriges försvarsförmåga och solidaritet med Ukraina beror inte på vilken valuta vi använder. Vi ger ekonomiskt bistånd, stöttar det ukrainska folket och levererar vapen till Ukraina redan idag – utan att säga upp vår monetära självständighet.
Att offra svenska löntagares ekonomiska trygghet på altaret av geopolitisk symbolik är inte solidaritet.
Lars Calmfors och Svenskt Näringsliv representerar inte arbetarklassen. Calmfors har under hela sin karriär förespråkat åstramning, lägre löner och mer “flexibla” arbetsmarknader. Att han nu används som frontfigur av kapitalet säger allt om vems intressen som drivs.
Storföretagen vill ha en gemensam valuta för att underlätta sina transaktioner och pressa ner relativlönerna. Inte för att stärka vanliga löntagares köpkraft eller trygghet, utan för att öka sina egna vinstkvoter.
Debatten är alltså slut. Svenska folket sa sitt.
Att man ett par årtionden senare försöker återuppliva en debatt som redan är avslutad, med förvirrande motiveringar om geopolitik, undergräver den demokratiska legitimiteten i Sverige.
Vi ska fortsatt stå självständiga. Vi ska fortsatt vara utanför euron och inom snarast måste vi förhandla fram ett permanent undantag från införandet.
Julian Wahl är ordförande för SSU Malmö Väst och medlem i Socialdemokratiska EU-kritiker.
Linus Håkansson är facklig ledare för SSU Blekinge och medlem i Socialdemokratiska EU-kritiker.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.
Att övergå till euro är en metod att garantera att hotet om demokratisk styrning av penningpolitiken upphävs för framtiden så långt vi kan se den.
Själva poängen med den "oberoende riksbanken" är sätta stopp för en ekonomisk politik som gynnar folkflertalet. Det vill säga en samverkan mellan finans- och penningpolitik under riksdagens kontroll. Resultatet ser vi nu, när de åtgärder som skulle behövas för att öka produktionen av vettigt slag (bostäder, infrastruktur, yrkesutbildningar) eller att stärka de minst bemedlades köpkraft (barnbidrag, pensioner, löner i offentlig sektor) hindras av att det skulle mötas av räntehöjningar. Räntehöjningar som inte på något sätt motverkar internationella energipriser eller kapitalets avkastningskrav. Eller tror vi att USAs och Irans regeringar tänker "shit, Sveriges Riksbank hotar med höjd ränta, vi måste öppna Hormussundet!"