Vilka liv ska säkras när havsnivån stiger?
DEBATT Klimatförändringarna förstärker de sociala skillnaderna, skriver Jan Svärd.
Det finns frågor som är så stora att de nästan undgår oss.
Inte för att de är dolda, utan för att de saknar ett språk i det offentliga samtalet. De glider undan mellan nyhetsrubrikerna, förloras i tekniska rapporter och politiska utspel som aldrig riktigt bemöts.
Klimatanpassningen är en sådan fråga. Vi vet att havet stiger. Vi vet att kuster kommer att förändras, att mark kommer att gå förlorad, att samhällen kommer att ställas inför val som saknar enkla svar.
Ändå pågår det ingen verklig, sammanhållen diskussion om vad detta innebär – inte i Sverige, inte i Norden.
Det är som om vi fortfarande hoppas att frågan ska lösa sig själv, eller åtminstone kunna skjutas upp till nästa mandatperiod.
Det är svårt att inte förvånas över detta. För här finns en fråga som i grunden överskrider partigränser. En fråga som kräver långsiktighet, gemensamma ramar och en politisk mognad som sträcker sig bortom det dagliga taktiserandet.
Ändå tycks det saknas en vilja hos de politiska partierna att sätta sig ner tillsammans och formulera en gemensam strategi för hur vi ska möta stigande hav och förändrade landskap.
Kanske är det för att konsekvenserna ännu inte fullt ut har trängt in i vår föreställningsvärld. Eller för att de val som väntar är så obekväma. För detta är inte bara en fråga om teknik eller planering: det är en klassfråga av stora mått.
När vi talar om vilka kuster som ska skyddas och vilka som inte ska det, talar vi samtidigt om vilka liv som ska säkras och vilka som ska utsättas för risk. Om vilka hem som ska försvaras med offentliga medel, och vilka som i praktiken lämnas åt en långsam reträtt. Om vilka landskap som anses ha ett värde – och vilka som inte har det.
Om besluten får styras av marknadsvärden och befolkningstäthet vet vi redan hur utfallet riskerar att bli. De starkaste områdena skyddas. De svagare får anpassa sig. Och i detta uppstår en ny form av ojämlikhet, där klimatet inte bara förändrar naturen, utan också förstärker de sociala skillnaderna.
Det här inlägget rör sig i skärningspunkten mellan dessa frågor. Den söker inte leverera färdiga lösningar. Men den insisterar på att vi måste börja tala om det som annars lämnas osagt: om värde, rättvisa, tillhörighet och ansvar. Om vad vi vill bevara – och vad vi är beredda att förlora.
För i slutändan handlar klimatanpassning inte bara om att skydda oss mot framtiden.
Jan Svärd är författare och ordförande i MalmöReformisterna.
Tidigare i Rörelsen:
Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i kommentarsfältet.